Det är när politiker inte jobbar med ordentligt genomarbetade ideologier som utgångspunkt, likt KD och SD, som det blir fel i tänket. Att finansiera busskort till lediga skolungdomar kan vara genialiskt. Vi ska mycket riktigt prioritera. Prioritera omsorg, skola och vård – men man behöver se utanför ramarna också ibland.
Vi har stora problem i samhället där det ropas på poliser, det ropas efter stopp på skjutningar och stopp på gängkriminalitet. Hur får vi det? Bland annat genom att börja om med det grundläggande samhällsbyggandet.
10 000 poliser kanske kan vara bra, men polisledningen skriker ju efter hjälp utanför polisområdet. Tillbaka till subventionerad buss för ledig ungdom. Det är ju på detta och liknande satsningar som man bygger ett mänskligt omhändertagande samhälle. Saknar man den insikten, ja då rabblar man de gamla vanliga valdängorna. Jag kan se en koppling mellan meningsfull uppväxt, mycket riktigt som du nämnde prio på skolan – men också fritid. Allra helst med föräldrars engagemang utöver kommunens fritidssatsningar.
Jag är inte lika insatt i kommunens budget som du säger dig vara, även om jag tycker du mest gnäller. Men min stora poäng är att politiker nu, till skillnad från på senare 1900-talet, byggde på en omfattande ideologi. Jag blir ledsen när jag hör korttidsresonemang från populister som samlar röster av mindre insatta (och sådana som med rätta blir rädda för ”fake”) och sedan formar kortsiktiga beslut med sin skaffade makt. Det kommer schabloner ur deras munnar i stället för rakt tal. Har ni hört en politiker säga ”jag vet inte”? Det har blivit legio att svara svammel och bygger politikerförakt, vilket även det är en långsiktigt allvarlig fråga (se senaste valresultat).
Slutligen om R Karlssons ”vi andra inte inser att hushållningen med pengar är det viktigaste”. Är det?
Nej, ytterligare en schablon som många går på. Försök tänka lite djupare, lite mer ideologiskt, lite mer förankrat genom väl bearbetat program som ser åratal framåt och på samhällets framtida utformning.