Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Asylbeslut ska fattas på sakliga grunder

En medicinsk åldersbedömning görs när Migrationsverket anser att åldern på ett asylsökande barn är oklar och av den ­anledningen inte kan fatta ett rättssäkert beslut om uppehållstillstånd.

Replik

Svar till Fahimeh Nordborg (V), gruppledare i Trollhättan, Eva Sandberg (V), ledamot arbetsmarknads- och socialnämnden och Lina Fryk Granat (V) (5 februari)

Sedan Migrationsverket började använda sig av åldersbedömningar har det visat sig att tre av fyra undersökta personer varit över 18 år. I några fall kan personen ha varit under 18 år vid ankomst till Sverige, men asylprocessen tagit så lång tid att man hunnit fylla 18 år. Det är ett systemfel som behöver åtgärdas omgående. Vi vet dock med säkerhet att det finns personer som medvetet ljugit om sin ålder i syfte att öka sina chanser att få ett uppehållstillstånd. Så kan vi naturligtvis inte ha det.

Sverige ska självklart ta emot människor på flykt eller som har skyddsskäl, men som mottagande land har vi också ansvaret att säkerställa att människor får en ärlig chans att bli självförsörjande och bli en del av det samhälle man kommit till. Där har vi misslyckats!

Jag tycker inte att det är rättvist att bevilja uppehållstillstånd och inte samtidigt ge individerna möjlighet att skapa sig en framtid i det nya landet. Av den anledningen måste incitamenten för att vilja bidra vara större än viljan att få bidrag.

Det finns mycket att säga om hur vi i Sverige hanterat frågor som rör migration och integration de senaste 20 åren, och jag tror att vi alla, oavsett politisk tillhörighet, nu med facit i hand kan skriva under på att vi inte varit speciellt framgångsrika. Vi har varit naiva och nu måste vi agera på ett annat sätt framöver.

En grundförutsättning för denna kursändring är att alla asylansökningar hanteras i enlighet med de lagar och regler som vi har i Sverige och gemensamma regler som finns inom EU. En sådan är Dublinförordningen.

Enligt Dublinförordningen ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som den kommer till. Sverige är ett land som ligger långt norrut i Europa och man måste passera många länder på sin väg till Sverige om man flytt från till exempel Afghanistan. Asylansökan skulle således ha gjorts i ett annat land än Sverige från första början. Men givet den situation vi har, dessa människor, oavsett deras ålder och väg till Sverige, måste få ett besked om uppehållstillstånd eller inte.

Om de beviljas uppehållstillstånd ska beslutet fattas på sakliga grunder och då skall det ges förutsättningar att bidra till samhället. Om de får avslag finns en saklig grund för det beslutet, då saknas skyddsskäl, och då måste de lämna landet.

Man låter dem alltså inte stanna.

Cilla Gustafsson, ledamot i arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättan (M)

MEST LÄST