Den 10 juli för sex år sedan blev det möjligt för polisen att bötfälla personer för nedskräpning. Trots det fortsätter nedskräpningen att öka, och siffror från polisen visar att skräpboten knappt används. Under årets första fem månader har det bara delats ut fyra böter i polisregion Väst där Västra Götaland ingår. Inte heller gäller boten för det allra vanligaste skräpet: cigarettfimpar. Lagstiftningen måste därför ses över så att skräpboten får effekt i verkligheten.
Varje år kastas mer än en miljard fimpar på marken i Sverige och hela 80 procent av allt skräp är i dag tobaksrelaterat. En vanlig sommardag i fjol kunde man hitta runt 25 000 fimpar i en av Stockholms parker, enligt skräpmätningar som vi gjorde i samarbete med Statistiska centralbyrån.
Nedskräpningen med fimpar är ett stort problem. Filtret i fimpen innehåller plast och farliga ämnen, bland annat kadmium som också finns i batterier. Nedskräpningen innebär också att människors trivsel minskar och att kommunernas kostnader för renhållning ökar.
Sedan 2011 har polisen haft möjlighet att bötfälla personer som skräpar ned på allmän plats, enligt samma princip som vid fortkörning. Att slänga skräp på gatan eller i naturen var olagligt även tidigare, men lagen ändrades i syfte att minska nedskräpningen.
Att skräpa ner med dryckesförpackningar, engångsgrillar och snabbmatsförpackningar kan resultera i böter på 800 kronor. Småskräp är också förbjudet att slänga, men omfattas inte av boten. Det ställer till flera problem.
För det första blir det en svår gränsdragning för polisen när någon slänger skräp. Vi kan också konstatera att skräpboten knappt används alls. Under årets första fem månader har det bara delats ut fyra böter i polisregion Väst där Västra Götaland ingår.
För det andra sänder det en signal till allmänheten om att det vanligaste skräpet i Sverige skulle vara okej att kasta, trots alla problem det innebär.
Vi anser därför att cigarettfimpen bör inkluderas i skräpboten. Här har vi starkt stöd från nio av tio svenskar, visar en Sifoundersökning som vi beställt. Regeringen behöver se över lagstiftningen kring nedskräpningsboten och anpassa den till dagens situation. Sveriges vanligaste nedskräpningsbrott måste bli straffbart.
Johanna Ragnartz
vd Håll Sverige Rent