Inställningen till omställningen

Riksdagen har nu med bred majoritet beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045 och en klimatlag binder regeringen vid målet. Det är dock knappast något tungt ok för politikerna att bära.

ANNONS
|

Riksdagen har nu med bred majoritet beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045 och en klimatlag binder regeringen vid målet. Det är dock knappast något tungt ok för politikerna att bära. Enligt nya siffror som Sifo tagit fram på uppdrag av Fossilfritt Sverige skrämmer inte en offensiv klimatpolitik väljarna.

Trots den breda politiska samsyn om målsättningen med klimatpolitiken är debatten het när det gäller de konkreta förslagen. Såväl regeringen som oppositionen har under våren levererat ett antal förslag till styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid. Förslag som klimatklivet, förändringar av reseavdraget, en lag om bränslebyte och investeringar i ny miljöteknik har tagits emot relativt positivt och därför heller inte debatterats i någon större utsträckning. Det har däremot de som ses som kontroversiella. Kilometerskatt på lastbilstrafik, flygskatt, bilfria zoner i innerstan och utbyggnad av vindkraft är exempel som mött motstånd.

ANNONS

En livskraftig debatt om förslagen är givetvis bra men det sammanlagda intrycket blir lätt att förslag för att sänka växthusgasutsläppen nästan oundvikligen påverkar människors vardag negativt och att den som lägger dem kommer att förlora på det när det är dags för val.

Fossilfritt Sverige har därför, med hjälp av SIFO, undersökt hur svenskarna egentligen ser på ambitionen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det visar sig att endast 11 procent tror att det kommer påverka deras livskvalitet negativt. Hela 46 procent tror istället att deras livskvalitet kommer påverkas positivt av omställningen. Inte heller tror man att Sveriges ekonomi kommer att drabbas av den tuffa ambitionen, bara 24 procent tror att det kan få negativa effekter.

Erfarenheten av att Sverige redan minskat sina utsläpp med 25 procent visar också att klimatpolitiska åtgärder kan vara kontroversiella innan de införs men accepteras oftast i efterhand eftersom problembilden var överdriven.

Att livskvalitén ökar i ett modernare samhälle som inte längre kretsar runt avgassprutande motorer som påverkar både planetens och vår egen hälsa är inte så konstigt. Det mesta tyder också på att den ekonomiska utvecklingen snarare stimuleras än hålls tillbaka av att inte längre vara beroende av oljeimport utan istället vila på effektivare energianvändning av inhemsk sol, vind, vattenkraft och biodrivmedel.

ANNONS

Trots det ibland uppskruvade tonläget i debatten finns det alltså knappast opinionsmässiga skäl att inte föra en politik som driver på för en snabbare omställning. Man förlorar knappast väljare på att ta klimathotet på allvar.

Svante Axelsson

nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

ANNONS