Institution för mänskliga rättigheter?

I Sverige respekteras de mänskliga rättigheterna i hög grad men inte heller här saknas problem.

ANNONS
|

Sveriges Television uppmärksammade nyligen utbredd afrofobi, det vill säga hat och våld mot personer med afrikansk bakgrund. FN har pekat på hatbrott även mot andra etniska och religiösa grupper samt diskriminering mot minoriteter och personer med funktionsnedsättning.

Så kan situationen sammanfattas när FN:s dag för mänskliga rättigheter firas den 10 december. För att kunna arbeta mer effektivt med rättighetsfrågorna har regeringen efter uppmaning av FN sagt att man vill inrätta en institution som på ett oberoende sätt granskar hur vårt land lever upp till internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Sådana institutioner finns i en tredjedel av världens länder inklusive våra grannländer Danmark, Finland och Norge.

ANNONS

Den svenska FN-rörelsen, som arbetar brett med rättighetsfrågorna, har välkomnat regeringens besked. En oberoende MR-institution skulle bland annat kunna stödja anställda i kommuner och landsting i deras dagliga möten med invånare. Dessutom finns ett behov hos myndigheter och domstolar att få stöd i tolkningen av svensk lagstiftning utifrån internationella konventioner. Ett exempel är den debatt som åter uppstått om polisens agerande mot rasistiska och nazistiska organisationer.

Motståndet mot en MR-institution i Sverige var länge stort och fortfarande talas det om att uppgiften kan lösas inom ramen för befintliga myndigheter. Det vore ett steg i fel riktning eftersom just oberoendet och det unika mandatet är avgörande för att frågorna ska hanteras effektivt.

En viktig del av uppdraget är att granska såväl regering som myndigheter. Våra grannländer Tyskland och Danmark har modeller som innebär att universitet, institutioner och organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter utser en styrelse som ansvarar för myndigheten. Det ger en hög grad av oberoende och är värt att titta närmare på.

Enligt Agenda 2030 ska FN:s medlemsländer ha fungerande institutioner som kan stärka rättsstatens principer. En svensk MR-myndighet måste utformas så att den konkret bidrar till att skydda och försvara människors rättigheter och ges möjlighet att granska kränkningar. Det ställer också krav på tillräckliga personella och ekonomiska resurser. I den danska institutionen arbetar ett hundratal personer med mänskliga rättigheter.

ANNONS

Svenska frivilligorganisationer har stor kompetens i frågor som rör mänskliga rättigheter. De rapporterar till FN om MR-situationen i Sverige och ska enligt FN:s principer involveras också i inrättandet av en nationell MR-institution. FN-rörelsen fortsätter arbetet för en oberoende MR-institution med målet att stärka de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Aleksander Gabelic

Ordförande i Svenska FN-förbundet

Lena Eriksson

Ordförande i Trollhättans FN-förening

ANNONS