Varför tycker vi att stadsdelar som Chinatown i New York är pittoreska men inte liknande områden i Sverige? undrar debattörerna.
Varför tycker vi att stadsdelar som Chinatown i New York är pittoreska men inte liknande områden i Sverige? undrar debattörerna.

Lönespridning och Chinatown ger integration

Sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utlandsfödda är stort och invandringen är nu en nettokostnad för offentlig sektor. I socio-ekonomiskt utsatta områden är arbetslösheten hög och situationen riskerar att förvärras när många nyanlända snabbt behöver få jobb.

ANNONS
|

Regeringen presenterade nyligen ett tiopunktsprogram för att stärka utsatta områden och minska en. Men den enda konkreta åtgärden mot arbetslösheten som presenteras är att genom Arbetsförmedlingen öka utrikesfödda kvinnors sysselsättning. Det är knappast tillräckligt. I Fores nya rapport Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?, författad av välfärdsforskaren Andreas Bergh, presenteras en rad tänkbara reformer för en bättre fungerande arbetsmarknad.

Studien slår fast att riktade satsningar på utanförskapsområden är otillräckliga. Istället är det angeläget att stimulera en mer dynamisk och mångfacetterad stadsbild där invandrare får sätta sitt avtryck på den lokala ekonomin på sätt som hittills varit sällsynt i Sverige. Sprudlande ekonomier som Chinatown och Little Italy uppskattas av svenskar när vi är utomlands, men liknande fenomen i Sverige ses ofta som något negativt.

ANNONS

Gemensamt för de länder där invandrare bidrar mer till samhällsekonomin än i Sverige är att de tillåter betydligt större lönespridning än vad svenska kollektivavtal gör. Fackförbundens och socialdemokratins motvilja mot lägre ingångslöner riskerar i dagens situation med många nyanlända att leda till en varaktig arbetslöshet och fattigdom bland utlandsfödda. Vi kan komma att få samhällsekonomiska kostnader långt bortom uteblivna skatteintäkter, i form av ökade sociala problem, ökad brottslighet och minskad sammanhållning och tillit i samhället.

En bättre fungerande arbetsmarknad för alla kan också nås genom att försörjningsstödet görs om så att drivkrafterna för att jobba stärks, att a-kassan omvandlas till en omställningsförsäkring och att nyanlända får F-skattsedel istället för etableringsersättning, för att därigenom uppmuntra ett entreprenörskap som kommer hela Sverige till gagn. Vissa förslag kan provocera, men de bör inte förkastas av hänsyn till gamla traditioner – då riskerar vi att fastna i en situation av varaktigt hög arbetslöshet bland stora grupper i samhället.

Debatten domineras av frågan om hur många flyktingar Sverige kan och bör ta emot. Utrymme bör också ges en konstruktiv diskussion kring olika sätt att ge Sverige en bättre fungerande arbetsmarknad så att alla vinner mer på invandringen.

Andreas Bergh

välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samt Institutet för näringslivsforskning

ANNONS

Anna Rehnvall

programchef för Fores migrations- och integrationsprogram

ANNONS