Rötmånaden står för dörren och det är lätt att slentrianslänga mat – helt i onödan. Var tredje svensk kan inte skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Med bättre kunskap kan invånarna i Västra Götaland bidra till minskat matsvinn och samtidigt minska sina egna utgifter.
Varje år uppkommer 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Ungefär hälften av detta är onödigt matsvinn. Matsvinnet är ett slöseri av resurser och innebär dessutom onödiga utsläpp av växthusgaser.
En orsak till att många slänger mat är okunskap. En ny Sifoundersökning visar att var tredje svensk inte vet skillnaden mellan märkningarna bäst före-dag och sista förbrukningsdag.
Bäst före-dag är en garanti från producenten att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Men varor med den märkningen är inte farliga att konsumera efter det datumet.
Däremot anses inte livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag säkra att konsumera efter att datumet har passerats. Det är viktigt att kunna skilja på de här märkningarna.
Vi på Matsmart vill minska matsvinnet. Från olika matproducenter köper vi bland annat varor med kort bäst före-datum, och säljer sedan vidare till rabatterade priser. Förra året köpte invånare i Västra Götaland totalt 125 ton mat från oss, mat som annars hade slängts.
Om fler invånare i Västra Götaland lär sig skillnaden mellan märkningarna kan vi tillsammans minska matsvinnet ytterligare, hushålla bättre med jordens resurser och minska utsläppen av växthusgaser.
Karl Andersson
vd Matsmart