Vargar måste räknas rätt

Innan den 1 oktober väntas flera länsstyrelser på nytt fatta beslut om licensjakt på varg.

ANNONS
|

Om licensjakt överhuvudtaget ska tillåtas, måste besluten om hur många vargar som får skjutas utgå från bästa tillgängliga kunskap om hur många de är. Om antalet vargar överskattas, är det stor risk att för många skjuts och att det känsliga beståndet blir än mer hotat.

Därför är vi allvarligt bekymrade över att myndigheterna fortfarande tycks vilja tillämpa en föråldrad modell för hur man utifrån inventeringsdata uppskattar antalet vargar. Den föråldrade beräkningsmodellen innebär att antalet föryngringar (valpkullar som fötts) året innan multipliceras med 10. Denna modell baseras på data från endast tre år. I den siffra som räknas fram ingår dessutom vargar som redan dött under det senaste året.

ANNONS

De senaste årens forskning har visat att det troligaste antalet vargar i december är antalet familjegrupper multiplicerat med 8. I mars ska istället antalet familjegrupper som finns då multipliceras med 7,67. Detta vet även Naturvårdsverket. Att det blir olika omräkningsfaktor för olika månader beror på att alla valpar föds ungefär samtidigt på våren, medan dödligheten sker under hela året.

Med tillämpning av denna kunskap blir bästa möjliga uppskattning av antalet vargar i slutet av senaste vintern 257. Med den föråldrade och sämre underbyggda beräkningsmodellen, som Naturvårdsverket använder, blir antalet 355. Det är en stor skillnad. Den föråldrade modellen kan alltså göra att länsstyrelserna totalt felbedömer utrymmet för jakt.

Man kan förstås välja när på året man vill mäta populationsstorleken. Men om antalet ska jämföras med det referensvärde på 300, som Naturvårdsverket sagt att vargpopulationen inte bör underskrida, bör också referensvärdets utgångspunkt användas. Referensvärdet är baserat på analyser där populationsstorleken mäts precis innan nya valpkullar föds. Därmed är det antalet strax före årets föryngring – i mars – som ska jämföras med referensvärdet.

Nu pågår arbete med att kvalitetssäkra den nya beräkningsmodellen, genom utökad insamling av DNA-prov från vargspillning, med mera. Naturvårdsverket tycks mena att detta måste göras färdigt innan den nya, förbättrade modellen används i besluten om jakt. Det är viktigt med kvalitetssäkrade metoder, men idag har vi ingen kvalitetssäkrad metod, eftersom den gamla beräkningsmodellen inte heller är det.

ANNONS

Även medan ytterligare kunskapsuppbyggnad pågår, bör rovdjursförvaltningen baseras på aktuell kunskap. Går det inte att använda det som är bästa tillgängliga kunskap just nu, blir slutsatsen helt enkelt att kunskapen om vargstammens storlek är för otillräcklig för att licensjakt efter varg ska tillåtas överhuvudtaget.

Torbjörn Nilsson

ordförande Svenska Rovdjursföreningen

Johanna Sandahl

ordförande Naturskyddsföreningen

ANNONS