Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Behandling. Obehandlat eller underbehandlat förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Förmaksflimmer kräver vanligen läkemedelsbehandling, dels för att lindra symtomen och dels för att minska komplikationsrisken, skriver debattörerna. Bild: Hasse Holmberg / TT

Förmaksflimmer ökar – strukturerad vård minskar dödligheten

Vården har hamnat på efterkälken när det gäller patienter med hjärtsjukdomen förmaksflimmer trots att Sverige oftast har välfungerande hjärtsjukvård.

I Sverige har över 370 000 personer diagnosen förmaksflimmer – i Västra Götalandsregionen har 60 673 diagnosen – och med uppskattade mörkertal är siffran betydligt större. Var fjärde person över 40 år beräknas få förmaksflimmer någon gång i livet.

Obehandlat eller underbehandlat förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Förmaksflimmer kräver vanligen läkemedelsbehandling, dels för att lindra symtomen och dels för att minska komplikationsrisken. Första prioritet är blodproppshämmande läkemedel för att förebygga stroke och dödsfall. Många patienter med förmaksflimmer har svåra symtom som påverkar livskvalitet och vardagsliv där det för vissa leder till långvarig sjukskrivning. Men med effektiv symtomlindrande behandling med läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm (antiarytmikum) kan situationen förbättras.

Tyvärr visar en genomgång av patientregistret att förskrivning av läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm inte stämmer överens med Social­styrelsens riktlinjer för behandling av förmaksflimmer. Generellt är förskrivningsnivån av läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm låg i Sverige om man antar att hälften av alla patienter har icke-permanent flimmer och att ungefär två tredjedelar av dessa har symtom. Genomgången visar även att regionala skillnader i förskrivningsnivå finns.

En internationell metaanalys visar att strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer halverar dödligheten i den här patientgruppen och att det minskar hjärt-kärlrelaterad sjukhusvård med hela 40 procent. Strukturerat omhändertagande innebär bland annat god följsamhet till gällande riktlinjer avseende blodproppshämmande och rytmreglerande läkemedel samt utbildning av patienter med förmaksflimmer och deras närstående. Patientutbildning är en hörnsten i personcentrerad vård, vilket Riks­förbundet HjärtLung lyfter i den intressepolitiska plattformen Sedd i vården och genom patientutbildningen Aktiv med förmaksflimmer som tagits fram tillsammans med vården.

Tyvärr avslöjar en ny undersökning, genomförd av Riksförbundet HjärtLung, att det i dag bara finns fungerande verksamhet gällande strukturerat omhändertagande av den här patientgruppen i åtta av Sveriges 21 landsting och regioner – och inte ens alla de åtta fungerar som de ska, en av de åtta har haltande verksamhet på grund av personalbrist.

Enligt vår nationella medlemsundersökning upplever fyra av tio att de inte har fått tillräckligt med information om förmaksflimmer och att endast en av tio fått erbjudande om utbildning om förmaksflimmer. I Västra Götalandsregionen svarade endast elva procent att de blivit erbjudna utbildning om förmaksflimmer.

Vi hoppas att Västra Götalandsregionen växlar över till strukturerat omhändertagande av förmaksflimmerpatienter för att reducera antal dödsfall och lidande, minska trycket på sjukvården och spara på den redan ansträngda sjukvårdsbudgeten.

Inger Ros

förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung

Bengt Hagstedt

ordförande, Länsföreningen Västra Götaland