Av matens klimatavtryck i Sverige kommer 75 procent från animaliska livsmedel. Nötkött har framför allt en stor klimatpåverkan, då den allvarliga växthusgasen metan bildas naturligt i idisslares matsmältningssystem.
Svenskt jordbruk domineras av foderodlingar som tar upp så mycket som 70 procent av åkerarealen. Anledningen till att det krävs stora markarealer till att föda upp djur beror på att för varje steg i näringskedjan går 90 procent åt till djurets kroppsvärme och rörelser. Det intensiva jordbruket har sänkt grundvattennivån och förstört våtmarker, vilket försvårar vattenförsörjning i perioder då regn uteblir. Dessutom läcker kväve och fosfor ut till vattendrag och bidrar till övergödningen i Östersjön.
Merparten av det svenska nötköttet kommer från mjölkindustrin. En ko insemineras årligen för att börja laktera och efter varje födsel separeras ko och kalv. Genomsnittsåldern för en svensk mjölkko är fem år, när de egentligen kan bli runt 20 år gamla.
Av Sveriges grisar lever 98 procent i betongbyggnader och får aldrig se dagsljus förrän de vid sex månaders ålder skickas till slakt. Liknande förhållanden gäller för kycklingar som föds upp tiotusentals i stallar och på fem veckor ökar sin kroppsvolym så till den grad att benen inte alltid bär dem.
Rött kött och processat kött är numera klassat som cancerframkallande av WHO. Livsmedelsverket råder därför att minska intaget av rött och processat kött och inte överskrida 500 gram i veckan. Redan 2013 rekommenderade Livsmedelsverket skolorna att för miljön och hälsan öka andelen baljväxter och grönsaker i måltiderna och hålla nere köttkonsumtionen.
Med vegonorm till exempel “vänder vi på steken” och låter basutbudet bestå av vegetabilier medan kött serveras som tillbehör. På så vis kan matens negativa påverkan minska drastiskt samtidigt som alternativ finns för de som absolut vill ha animalier i måltiden. Växtbaserad mat är framtiden. Vilken kommun vågar bli först med att testa vegonorm?