Riksdagshuset på Helgeandsholmen
.
Riksdagshuset på Helgeandsholmen . Bild: Jessica Gow/TT

Detta måste nya regeringen ta tag i

Regeringsfrågan är stormig. Men oavsett färg och sammansättning på nya regeringen finns ett antal saker att ta tag i – och skapa samarbete kring.

ANNONS

Behovet av en bred skattereform har blivit allt tydligare under den gångna mandatperioden. Principen om “hälften kvar” har inte varit aktuell sedan 1990-talets stora skattereform, och de som tjänar mest betalar i dag runt 60 procent i marginalskatt. En allt större del av befolkningen betalar också statlig inkomstskatt. Sammantaget innebär detta att högproduktiva och välutbildade löntagare straffas.

Även de med lägre inkomster betalar dock för hög inkomstskatt. En skatteväxling där arbete beskattas mindre, och konsumtion mer, vore välkommet. Momsen kan höjas, men framför allt breddas till att omfatta i dag momsbefriade verksamheter som fastigheter, banktjänster och kultur.

Sänkt skatt på arbete skulle också vara grunden för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Här finns en ganska stark polarisering, där exempelvis Moderaterna och Liberalerna förespråkar förslag som bidragstak, medan Socialdemokraterna fokuserar på lönesubventioner. Båda sidor bör dock kunna enas om någon variant av inträdesjobb.

ANNONS

En skattereform är också tätt sammankopplad med en bostadspolitisk reform. Bostadspriserna har skenat, dels på grund av de låga räntorna, dels på grund av den låga fastighetsskatten och de förhållandevis generösa ränteavdragen. När nu byggandet vänt nedåt och amorteringskraven dämpar efterfrågan riskerar bristen att bli ännu värre. Hyresregleringen måste reformeras och byggreglerna som fördyrar byggandet ses över.

Sjukvårdssystemet har trots stora resurstillskott de senaste åren inte börjat fungera bättre. De flesta vårdköer har blivit längre och i många fall dubblerats.

Många akutsjukhus är överbelastade och har svårt att hålla vårdplatser öppna. En viktig orsak är den underfinansierade primärvården. Debatten har dock mest kretsat kring personalbrist, nätläkare och den eviga frågan om vinster i välfärden. Om åtminstone den sistnämnda en gång för alla kunde läggas åt sidan kanske debatten i stället kan fokuseras på vilka övergripande reformer som behövs för att vårdens styrning ska fungera bättre.

På samma sätt som i vården har skolpolitiken den senaste tiden paralyserats av frågan om valfrihet. Läroplanerna behöver ses över ännu en gång, liksom skolpengssystemet.

En överenskommelse kring byggandet av höghastighetståg vore också välkommen, även om åsikterna om finansieringen går isär.

Inget av dessa områden är utan politiska konflikter. Det som skiljer ut dem är att behovet av reformer är större än åsiktsskillnaderna mellan blocken. Oavsett hur stökig regeringsbildningen blir kan man hoppas att synsätten finns både hos den nya regeringen, och hos dem som står utanför den.

ANNONS
ANNONS