Nu vet jag också att den senare hypotesen stämmer, men av en helt annan anledning.
Häromdagen blev nämligen staden den första i USA att förbjuda försäljningen av plastflaskor som rymmer mindre än femtio centiliter. Det är ett resultat av en effektiv nationell kampanj, döpt till "Think Outside the Bottle", som avser att informera landets befolkning om att just plast är ett av de största hoten mot ekosystemet och planetens miljö.
Enligt organisationen EcoWatch hamnar tio ton plast i Stilla havet varje dag, och då är det endast Los Angeles-området som åsyftas. Amerikaner slänger årligen 35 miljarder plastflaskor, och skrämmande nog är det endast fem procent av den kvantitet som produceras som sedan återfinns. Plasten är på så sätt ett reellt hot för både djur och människor, vars kroppar kan absorbera vissa av de kemikalier som materialet innehåller.
Min egen familj har plastbantat under ett par år nu, och det har framförallt inneburit att minska dess närvaro i köket. Studier visar nämligen att värme bidrar till att plasten ger ifrån sig tillsatsämnen som kan tas upp av maten vi äter.
Sedan är visserligen frågan mer komplex än så – det finns sämre och bättre plast – men rent generellt är det så att vi alla borde minska vår konsumtion av materialet. Där är San Francisco ett föregångsexempel, som borde lyftas fram även i den (just nu tama) svenska debatten.
Det är viktigt att göra vad man kan, och på den nedersta tröskeln handlar det naturligtvis om att källsortera och vara en så medveten konsument som möjligt. I nästa led återfinns istället både staten och företagen, som på varsitt håll kan forma den framtida agendan.
Och visst händer det saker: min egen lokala mataffär har bland annat övergått till att enbart sälja nedbrytbara plastkassar. Det är åtminstone ett steg på den långa väg vi har att vandra i vår strävan efter ett mer hållbart samhälle.
