Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

0bN9kZjGxOMAFaMdblKPfd8VPus.jpg
Vänsterkompanjoner. Den senaste mandatperioden har Löfven, påhejad av Sjöstedt, drivit Sverige vänsterut. Bild: Andreas Olsson, TT

Här är exemplen på desperat valfläsk

Inför söndagens val har braskande, dyra symbolreformer lanserats från både S och V. Det stora frågetecknet är vilka frågor idéerna är svar på.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När valrörelsen går mot sitt avgörande försöker partierna in i det sista övertyga. Så sent som för omkring en vecka sedan lanserade S respektive V olika typer av semesteridéer. Till sin praktiska utformning fanns tydliga skillnader men förenande var hur det handlar om att försöka locka till sig specifika väljargrupper på ett närmast desperat sätt nära inpå valdagen.

Vid sitt sommartal i slutet av augusti slog Jonas Sjöstedt (V) fast behovet av en betald semestervecka för studenter. Rent konkret skulle 1 584 kronor studiebidrag ytterligare betalas ut för att man ska ”kunna ta ledigt och kunna vila några veckor på sommaren” (SVT 26/8).

Ingen student skulle tacka nej till detta, men kan utökningen motiveras?

Hela CSN-systemet bygger på ett redan i dag generöst system med tydlig bidragsdel och därtill låg ränta på det statliga lånet. Till detta hör att upplägget utgår från studier och betalas ut just under terminstid. Att det inte automatiskt löper på under sommaren är en viktig princip för att skapa ansvarsmässig grogrund.

Dessutom uppstår ett slags moment 22. Det är svårt att se hur ens studenter som faktiskt skulle ha extra svaga ekonomiska förutsättningar av olika skäl faktiskt skulle bli räddade av 1 584 sommarkronor extra en gång om året.

Tillsammans med andra så kallade satsningar på området, som statlig fromhet när det gäller sänkningar av CSN-påminnelseavgifter, beräknas V:s studentpaket gå på en miljard kronor.

Socialdemokraterna presenterade å sin sida i nära anslutning den så kallade game-changern, förlåt - familjeveckan. Med inspiration av Göran Perssons maxtaxemanöver 1998, där breda väljargrupper tjusades av kommunala tak för förskoleavgifter, kastas nu en stor subventionsfackla in i leken. Alla föräldrar med barn mellan 4 och 16 år ska få fem extra lediga dagar var att ta ut, i samband med att barnen är lediga.

Nu ska minsann livspusslet lösas på allvar till en prislapp av ynka 5,4 miljarder, trumpetas det glatt ut. Vid politiska prioriteringar måste en bättre hantering av offentliga medel än så till.

Dessutom inkluderar inte beräkningssiffran alla reella omkostnader för arbetsplatserna när det gäller till exempel produktivitet.

Även i detta fall är förtjänsterna svårfunna. Varför skulle inte barn i tonåren kunna klara sig själva några timmar om skolan har stängt och framför allt: Hur ringar man in just denna specifika samhällsgrupps behov av utökad ledig tid på det allmännas bekostnad?

Kalla det studentsemestervecka eller extra familjevecka. Utan tvekan bevittnade vi nyss en ordentlig valfläskvecka.

MEST LÄST