Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Max Eskilsson Bild: Stefan Bennhage

Högern vann kommunpolitiskt

Är det vänster- eller högervindar som blåser fram i Sverige för tillfället? Frågan kan såklart besvaras på olika sätt. Utgår man från vilka partier som faktiskt innehar makten eller tänker vi snarare på vilken politik som präglar agendan? Det finns än fler raster. Med tanke på de olika politiska nivåerna går det att göra åtskillnad ur lokala perspektiv.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Tittar vi specifikt på den regional-kommunala makten är högervändningen, som efter fjolårets val utkristalliserat sig, tydlig. Det går att tvista om huruvida nuvarande regeringen är en mitten- eller vänsterregering. Oavsett hur man etiketterar den kommer däremot samlade lokalpolitiska sektorn glädjande nog få en uppenbart borgerlig inriktning fram till nästa ordinarie val. Det kommer märkas i förd politik på många håll i landet och det kommer inte minst märkas i lokalpolitikens opinionsbildning gentemot staten. Detta beror framför allt på två sammanhängande omständigheter.

Till att börja med är förändringen i Kommunsverige tydlig jämfört med förra mandatperioden.

I en pedagogisk översikt av SKL, intressesammanslutningen Sveriges kommuner och landsting, framgår att förekomsten av vänsterstyrda kommuner minskade med hela tjugoen procentenheter när nya styren nu formerats. I definitionen SKL själva använder kan renodlade lokalpartier och Miljöpartiet ingå i alla typer av styren, medan borgerliga styren består av ett eller flera borgerliga partier och i vänstervarianten ingår Socialdemokraterna och/eller Vänsterpartiet.

Borgerliga styren är nu den klart dominerande konstellationen med sina knappa 45 procent och på andra plats placerar sig blocköverskridande lösningar som gör sig aktuella i knappt 40 procent av landets kommuner. Det säger mycket om de borgerliga partiernas landvinningar 2018 att enbart 13 procent av alla kommuner numera är vänsterstyrda. Sett till regionnivå blir trenden med blå färg särskilt klar. Alla verkligt stora regioner är nu på olika sätt alliansstyrda, i Stockholm och Västra Götaland behöll man makten och i Skåne tog Alliansen över, i det fallet till och med utan Miljöpartiet.

Effekten av detta är betydelsefull. Sveriges politiska struktur innebär att den lokalpolitiskt drivande rösten i mångt och mycket utgår från just själva SKL-bastionen. Det är i denna stora apparat mycket i praktiken avgörs. SKL gör utredningar, lämnar remissvar och opinionsbildar. Välfärdsmässigt är positionen inte minst stark i och med utgivningen av den för offentliga sektorn agendasättande tidningen Dagens samhälle.

I SKL blir Alliansen nu största kongressblock, efter en något oväntad valsamverkan med Demokraterna i Göteborg. Av de 451 ombuden besitter man nu 202 mot de rödgrönas 195. I det löpande blir Sverigedemokraterna visserligen vågmästare men en redan etablerad överenskommelse mellan blocken avgör ändå ordförandefrågan. SKL:s ordförande Lena Micko (S) avgår i vår till förmån för en moderat.

I Rosenbad fick de rödgröna sitta kvar efter en uppgörelse som sägs innebära borgerliga reformgarantier. Men det blir däremot alltså långtifrån ”bara” i riksdagen som ett tydligt borgerlig tryck kommer märkas av.