Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Reklam inte enda orsak till ätstörningar

Bilden av en person som lider av ätstörningar är oftast en tonårsflicka som kräks upp maten eftersom hon påverkats av skev reklam. Men det är en alltför snäv bild.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ätstörningar kan drabba båda könen, och orsakerna varierar. Något som dock är anmärkningsvärt är att sjukdomen ökar bland unga. Och den kryper ner i åldrarna, rapporterar SR (8/11).

På tio år har antalet människor som söker sig till öppenvården för behandling mot någon typ av ätstörning ökat med 30 procent. Sjukdomen drabbar främst kvinnor, men ökningen är större bland män. Antagligen finns det ett stort mörkertal.

Uppfattningen om vad en ätstörning är, hur den tar sig i uttryck och vad som orsakar sjukdomen måste nyanseras. Skeva kroppsideal kan vara en orsak, men reklamaffischer med slanka modeller räcker inte som förklaring. Ätstörningar har funnits åtminstone sedan medeltiden.

Varför en person drabbas av en ätstörning är komplext, men inom forskningen råder konsensus om att det rör sig om en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. En person kan genetiskt ha en ökad känslighet som kan triggas av yttre faktorer.

Och yttre faktorer finns det gott om. En vanlig teori om ätstörningar är att de uppstår ur en bristande känsla av kontroll. När patienten inte kan kontrollera den yttre världen försöker han eller hon ta makten över den “inre”.

Att det moderna samhället, med ständigt flödande information och sociala medier där strömmen av intryck är konstant, ökar ungdomars känsla av bristande kontroll är antagligen en delförklaring till att sjukdomen blir allt vanligare. Likaså den ständigt närvarande idén om att man måste “bli” något, och att det enda som sätter stopp för vilka möjligheter man har i livet är en själv och ens egen ambition.

Kanske är det till och med så att den normkritiska värdegrund som förmedlas i skolan, som innebär att man ständigt ska ifrågasätta allting, snarare skapar stress än frihet.

Barn och unga är inte gamla nog att forma sina egna regler. De behöver stabilitet och en närvarande vuxenvärld. Kulturella faktorer räcker givetvis inte för att förklara varför en ung människa utvecklar en ätstörning, men omgivningen kan trigga ett destruktivt beteende.

Det bör skolor och ungdomsmottagningar vara medvetna om när de möter unga med självskadebeteende.