Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Alliansens partiledare Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD), Jan Björklund (L) och Annie Lööf (C) på SVT:s valvaka. Bild: Stina Stjernkvist/TT

    Svik nu inte Alliansen, C och L

    “Den här kvällen borde bli blockpolitikens begravning”, deklarerade Stefan Lövfen (S) på valnatten. Inget parti kan leda Sverige ensamt, menade han, och påpekade att vad som nu behövs är ett ansvarstagande från de “goda krafterna”.

    Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Det är socialdemokratiska för att två eller fler allianspartier ska låta S sitta kvar vid makten trots att partiet, tillsammans med V och MP, har en majoritet emot sig. M och KD har sedan länge lovat att fälla Löfven om de kan. L och C vill också se en alliansregering, men har indikerat att det kan bli läge att förhandla över blockgränserna.

    Under måndagseftermiddagen meddelade de fyra alliansledarna att de söker ett gemensamt mandat att leda landet. C och L gör bäst i att hålla fast vid det.

    Vid minsta tvekan kan det vara bra att påminnas vad S är för ett parti. Kanske sammanfattade Marita Ulvskog (S), partiets själ bäst: “Det kändes som en statskupp”. Så sa hon när borgerligheten vann valet 1976. Socialdemokraterna anser sig ha lite mer rätt att regera enbart för att de är socialdemokrater.

    Trots att S gjort sitt sämsta val någonsin kommer partiet troligtvis att göra allt för att bita sig kvar vid makten. Under hela mandatperioden har Stefan Löfven varit skicklig på att få de andra partierna dit han själv vill.

    Decemberöverenskommelsen har i praktiken styrt oppositionen under hela Löfvens regeringsinnehav, trots att den officiellt sades upp oktober 2015. Efter IT-skandalen på Transportstyrelsen lyckades han finta bort en misstroendeförklaring mot försvarsministern genom att hänvisa till stabilitet och kontinuitet.

    Löfven är kanske ingen vass debattör. Men när det gäller att förhandla - läs: utpressa sina motståndare - är Löfven i en klass för sig.

    S kommer att ta till de metoder som krävs. Under hela valrörelsen har Löfven pratat om att C och L måste “ta ansvar” och fatta hans utsträckta hand. Samtidigt har S använt riktade annonser, med stulna bilder från SVT, för att smutskasta C och L. Att i detta läge börja förhandla med S skulle vara förnedrande.

    Under kommande veckor kan C och L räkna med ständiga uppvaktningar från sittande statsminister. Ha is i magen. Att S skulle stödja en borgerlig statsminister är bara att glömma. Den som förespråkar ett samarbete mellan S och C/L måste dessutom svara på frågan om vad de liberala partierna skulle få ut av det. Sänkta skatter? Glöm det. Bättre företagsklimat? Knappast. Lägre trösklar på arbetsmarknaden? Snarare tvärtom.

    Med ett valresultat på 8,6 procent har C viss fallhöjd. L med sina 5,5 procent skulle dock utplåna sig självt om partiet överger Alliansen och i stället agerar stödparti åt en S-regering.

    C och L måste komma ihåg att de sitter i riksdagen för att representera sina väljare. Inte för att agera flytväst åt en sjunkande socialdemokrati.