Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Tiggare är inte brottslingar

KRÖNIKA: Det är och ska inte vara ett brott mot den svenska lagen att sträcka fram en pappersmugg och vädja om pengar till mat.

Sommarens eldigaste debatt, åtminstone i min egen bekantskapskrets, handlade om tiggeri. Uppenbarligen var den också en bra temperaturmätare av det politiska landskapet, för snart nådde diskussionen kokpunkten även i landets övriga delar.

En mätning från Novus visade att 59 procent av befolkningen är positivt inställd till ett förbud, och en relativt stor andel av dem identifierar sig – överraskande nog – som S-väljare. Snart togs frågan även upp på högsta politiska nivå, när civilminister Ardalan Shekarabi (S) undersökte utsikterna för en striktare lagstiftning. Han fick dessutom delar av såväl sitt eget parti som regeringen med sig.

Själv hade jag fortfarande svårt att förstå vems problemet egentligen var – svenskarnas, eller de östeuropéer som beger sig norrut i hopp om att skapa sig en bättre framtid?

Att ämnet tas upp just under denna årstid är ingen slump. Många är de som vill upprätthålla bilden av en svensk idyll, isolerad från de bekymmer som andra delar av världen ställs inför. Här går ingen hungrig, här har alla tak över huvudet. I det sceneriet är tiggare ett störningsmoment.

Det kan låta präktigt, men själv besväras jag inte av det faktum att det nuförtiden sitter personer i skräddarställning utanför varenda matbutik i Tvåstad. Särskilt inte så länge som det är deras eget fria val, vilket jag än så länge inte har någon anledning att ifrågasätta.

Trots den rådande opinionen vore det också ett stort misstag att kriminalisera företeelsen, oavsett vad man tycker om den.

Det är och ska inte vara ett brott mot den svenska lagen att sträcka fram en pappersmugg och vädja om pengar till mat. Då finns det lämpligare saker för rättsväsendet att lägga sina resurser på.

De tiggare som jag stött på har varit tämligen lågmälda, och alltid respekterat människors beslut att skänka eller inte. Det är också på det sättet som deras närvaro borde regleras – vill du inte ha tiggare här, avstå då från att ge en peng. Om du däremot är för solidaritet och fri rörelse över gränser, fortsätt då att bidra ibland.

Själv tänker jag även framöver lägga i en slant då och då. Bara för att jag vill och kan.

MEST LÄST