Uttryck säger vem du är

Många tror att deras språk är dialekt-befriat, men så räcker det med att höra sig själv på en inspelning och vill-farelsen försvinner tämligen fort. Även om tidens tand slipat bort en hel del, finns ändå ett stråk av den gamla dialekten kvar i melodin, uttalet eller typiska uttryck.

ANNONS
|

I min ungdom träffade jag Bertil. Han vårdade sitt Kinds-mål som vore det hans barn. Själv tillhör jag den skara som slätat över de värsta uttalen, däremot värnar jag om specifika uttryck.

När jag pratade med mina kolleger om den här krönikan fick jag lära mig ”ställ soporna på bron”. Några fattade direkt medan jag såg ut som ett fån. Att bron i detta fall är detsamma som yttertrappan hade inte jag någon aning om.

Inom familjen vårdar vi våra föräldrars uttryck som ”visst i tjyven”, ett uttryck som kan användas som förstärkning till mesta. Ett annat är ”bygla onge” som passar bra när ett lillasyskon gjort något som inte faller en på läppen. Andra uttryck från fars tid är ” nu komma de som kattera ur ett ongshôl”. När bakugnen skulle värmas upp inför storbaket på torpet kom katterna - som gärna låg där - utrusande när luckan öppnades. Ungdomsvännen Helena från Marbäck kallade sjalen för ”huckle” och läppstift för ”trutaklet” och i Bohuslän ska man ”gre” i saker och ting. I Västervik skorrade man inte på r, men vrängde till v:et på ett sätt jag aldrig blev klok på.

ANNONS

Ju äldre jag blir, eller om det är alla mina flyttar som är orsaken, desto mer nyfiken blir jag på just uttryck och dialekter. En som forskar kring dialekter är Martin Persson. Han säger i en intervju att dialekterna under en 70-årsperiod kraftigt har anpassats mot riksuttalet. Han har kikat på skillnader i skånska dialekter och menar att så länge begripligheten är ohotad behålls uttalet och uttrycken. Just därför överlever de skånska ärren för att ta ett exempel.

Vad har vi att värna om i Trollhättan och Vänersborg med omnejd? Berätta!

Trevlig helg!

ANNONS