Avgörandet kom genom ett taktiskt rävspel. Utan att ha en majoritet för ett nej lyckades M, KD, L och V att stoppa affären genom att yrka på en återremiss som bara kräver en tredjedels majoritet för att gå igenom. Sedan gjorde Västra Götalandsregions deadline resten av jobbet. En förkastlig taktik tyckte politikerna på den förlorade sidan och faktum är att det även på vissa håll inom oppositionen sågs som ett fegt sätt att vinna frågan.
Men till saken hör att flera oppositionspolitiker under kvällen, med Lena Eckerbom Wendel (M) och Stefan Kärvling (V) i spetsen, ställde fullt relevanta frågor kring affären utan att få några riktiga svar. Den viktigaste, som också upprepades flest gånger, var ”Vem ska bedriva utbildning på Nuntorp?” Om det ska gå att göra en vettig bedömning kring ekonomin i satsningen måste man veta att det verkligen finns seriösa hyresgäster, löd argumentet. Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) hävdar att partierna tidigare har fått information, även om man inte gått ut med namnen på intressenterna eftersom de i nuläget inte vill bli kända.
Bo Dahlberg (S) påpekade att politikerna har suttit fast i ett moment 22: inga lokaler lika med svårt att locka intressenter, inga intressenter gör det till ett vågspel att köpa lokaler. Ett sätt att komma ur återvändsgränden hade förstås varit att köpa Nuntorp. Ett annat sätt hade varit att tydligare presentera de som ändå verkar var intresserade av den gamla naturbruksskolan.
Inget av det hände.
Under onsdagens debatt fick det styrande ta emot mycket kritik för att det tagit så lång tid att få frågan om köpet till fullmäktige. Marie Dahlin hävdar att anledningen till den utdragna processen är att man jobbat för att få ihop en majoritet för en affär. Motståndarna i sin tur menar att köpet blivit omöjligt att genomföra eftersom de styrande partierna tagit så lång tid på sig att komma till skott. Ytterligare ett moment 22. Här skulle lite enkel kommunikation mellan partierna kanske ha fungerat.
Det hände uppenbarligen inte.
Företagen, eller vilken typ av organisationer det nu handlar om, som sägs ha varit intresserade av Nuntop har inte velat tala om vilka de är och vissa politiker vill inte köpa lokalerna om man inte vet vilka det är. Ett tredje moment 22. Om intressenterna inte varit så blyga eller om politikerna inte varit så misstänksamma borde det problemet inte ha varit omöjligt att lösa.
Inte heller det hände.
För att lösa de dödlägen som uppstått hade någon blivit tvungen att ta ett första steg. Nu tog ingen något steg alls och alltihop slutade med att Nuntorps framtid, i bästa fall, är högst osäker.
