Det politiska mötet ordnades av Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Gubbängen, gemensamt. Således var det inte ett, utan två av partiernas i Sveriges riksdag som attackerades, när maskerade män stormade lokalen, kastade en rökgranat, sprutade deltagare med röd färg och riktade slag mot en av panelisterna. Polis och brandkår kom, och flera deltagare fick föras till sjukhus.
En av gärningsmännen var där för att filma det hela, för att kunna sprida det på sociala medier som propaganda. De är alltså antidemokrater för lajks.
Det hela är förstås mycket allvarligt och får inte förringas. Nu har polisen att göra sitt yttersta för att lagföra de skyldiga. En sådan attack ska inte gå ostraffad i ett demokratiskt samhälle.
Den rapport Expo släppte tidigare i år, där man varnade för att högerextremismen tycks ha bytt skepnad, tycks nästan profetisk efter attacken. Från en tid där fokus för den svenska rasideologiska miljön varit att demonstrera, dela ut flygblad och synas utåt, sker verksamheten nu allt mer i form av vad Expo kallar för ”kampförberedande aktiviteter.” Man tränar och bygger upp ett våldskapital, och när man väl har det kapitalet vill man använda det. Därför varnade Expo i rapporten för ökad risk för högerextremt våld. Attacken understryker vikten av att ta den varningen på allvar.
Att statsminister Ulf Kristersson (M) snabbt hörde av sig till partiledaren Nooshi Dadgostar (V) för att uttrycka sitt stöd är viktigt. Den här typen av våld behöver alla demokrater kunna stå enade mot – inga men!
Demokratins styrka och värdighet kommer från att det inte handlar om den starkes rätt, det är inte genom att bruka våld man får som man vill. Att fördöma de som ändå tar till våld, är att slå vakt om demokratin. Det behöver vi kunna göra tillsammans, oavsett partifärg.
"Jag tror vi blev mer själsligt tilltygade" konstaterade Lars, en av de som var med på mötet i SVT (24/4). De själsliga såren behöver nu få läka.
Då är det viktigt för att de som drabbats av politiskt våld ska känna att de har majoriteten på sin sida, och att vi demokrater kan känna av den gemenskapen. Att vi som tror på ett civiliserat samtal och parlamentarism är fler än barbarerna och våldsverkarna, och vi kan hålla varandra om ryggen.
Det är en förutsättning för att folk ska våga fortsätta ha politiska möten, och bjuda in även föreläsare som Expo som är avskydda i extrema miljöer. Våldsverkarna vill skrämma till tystnad, då är det starkaste gensvaret att fortsätta samtalet.
