Rätten till abort ifrågasätts allt mer.
Rätten till abort ifrågasätts allt mer. Bild: Jacquelyn Martin

Malin Lernfelt: Slaget om demokratin utkämpas i livmodern

När Liberal Debatts redaktör Hans Nestius på 1960-talet hjälpte svenska kvinnor till Polen för att göra abort knackade polisen på dörren. I dag är situationen den omvända, och världen över inskränks aborträtten. I en ny bok skildrar Sanna Torén Björling hur slaget om demokratin sker i livmodern. I samarbete med Liberal Debatt har Malin Lernfelt intervjuat henne.

ANNONS

Hon säger att man ska vara vaksam, DN-journalisten och författaren Sanna Torén Björling. Inte så att man ska måla fan på väggen hela tiden, men det finns starka krafter som verkar för att inskränka aborträtten. Spårar man rörelserna bakåt hittar man ofta religiösa kopplingar, men också nationalistiska krafter, populism och auktoritära värderingar.

"Vad är det som gör att frågan om aborträtten kommer upp till ytan titt som tätt? Vad är det som gör att den är så attraktiv att använda som politiskt verktyg och varför blir frågan så lättantändlig? Om individen har rätt till en röst i samhället borde man ju rimligtvis ha rätt till sin egen kropp, annars inskränks den enskildas rättigheter automatiskt?"

ANNONS

Det var sådant som Torén Björling funderade över när hon 2022 började skriva boken Slaget om aborträtten (Romanus och Selling 2023).

Makten över den mänskliga reproduktionen och i förlängningen kvinnors sexualitet, kroppar, rättigheter och liv har ofta legat i fokus i de samhällen och kulturer som präglats av konservativa religiösa föreställningar och/eller fundamentalistiska patriarkat. Samtidigt har abort, eller som det tidigare har kallats, fosterfördrivning, alltid existerat. Redan de gamla grekerna hade flera olika metoder för att framkalla missfall om det var så att en kvinna blivit med barn av misstag. Man kunde till exempel skaka kvinnan eller låta henne bära tungt. Det fanns också olika dekokter som kvinnor rekommenderades att dricka eller föra upp i slidan för att avbryta oönskade graviditeter.

En hotad aborträtt är ett tydligt tecken på en försvagad demokrati

Liknande tillvägagångssätt användes av kvinnor ända in på 1900-talet, även i Sverige. Olika giftiga örter, arsenik och fosfor hör till de preparat som desperata kvinnor tog till för att göra sig av med fostret i livmodern. När svenska kvinnor 1975 fick rätt till fri abort till och med vecka 18 – och möjlighet att avsluta graviditeten under ytterligare fyra veckor om det förelåg särskilda skäl – var det ett gigantiskt steg framåt för jämställdheten och för kvinnors rätt att själva besluta om och när de vill bli föräldrar och om de fysiskt och psykiskt orkar genomgå något så omvälvande som en graviditet.

ANNONS

Det är 48 år sedan. Nästan ett halvt sekel. Men inte längre än att många kvinnor minns hur det var att som unga antingen tvingas genomgå förnedrande och utdragna besök hos gynekolog, psykiatriker och kurator där de ifrågasattes och behandlades som sämre sortens kvinnor, eller som tjuvar om natten smyga sig ombord på färjan till Polen för att kunna göra en trygg och säker abort.

En av dem som var engagerade i att hjälpa kvinnor som råkat ut för ofrivilliga graviditeter var Liberal Debatts dåvarande redaktör Hans Nestius. Som liberal drev Nestius tidigt opinion för att staten skulle ge kvinnor rätt till sin reproduktiva hälsa, och han hjälpte även kvinnor att komma i kontakt med polska abortläkare, med konsekvensen att polisen knackade på dörren.

I dag är situationen den motsatta, det är de polska kvinnorna som vägras abort. Situationen är tortyrliknande. Det kommer titt som tätt rapporter om kvinnor som dött efter att ha tvingats bära runt på döda foster i magen. Eller där kvinnor har lämnats av läkare att dö efter att ha kommit in till sjukhus med allvarliga graviditetskomplikationer – för att personalen vägrat behandla innan dess att fostrets hjärta slutat slå.

"Situationen i Polen drabbar även våldtagna och traumatiserade kvinnor som flyr från kriget i Ukraina. De har inget annat val än att återvända till kriget de kom ifrån för att kunna abortera foster som är resultatet av krigsbrott", säger Sanna Torén Björling.

ANNONS

Hennes bok är en diger genomgång av aborträttens historia och ställning i världen. Lika mycket en rapport som gediget journalistiskt hantverk med skakande intervjuer från verkligheten i länder där kvinnors rättigheter tappat kraft. Vad den inte är är en pamflett. Sanna Torén Björling är ingen aktivist, hon är journalist.

Sanna Torén Björling
Sanna Torén Björling Bild: Linda Forsell

"Boken kommer inte att göra skillnad för dem som redan bestämt sig för att abort är mord. Jag kommer inte att övertyga en myra. Men det här är mitt sätt att bidra till breddade perspektiv hos dem som kanske inte funderat så mycket. Som unga människor vilka kanske tar de här rättigheterna för givna. Den är en möjlighet att visa på de stora kopplingarna och hur aborträtten används som redskap för att underminera demokratin och för populister som Donald Trump och liknande att vinna röster hos värdekonservativa väljare", säger hon.

Sanna Thorén Björling har träffat vårdpersonal som riskerar sina liv genom att arbeta på abortkliniker i USA. Hon har pratat med svenska läkare som upplever att unga kolleger ofta är mer konservativa när det kommer till abort. Hon lyfter framgången, den hårda kamp som förts och hur de liberala värderingar som spreds över världen efter andra världskriget lett till starkare demokratier och därmed också öppnat upp för rättigheter som yttrandefrihet och jämställdhet.

ANNONS

Men hon pekar också på backlashen som nu pågår i såväl Europa som USA och i viss mån även i Sverige. En hotad aborträtt är ett tydligt tecken på en försvagad demokrati. Och de första offren när rätten inskränks är de mest utsatta. Abort har alltid varit en fråga om klass och resurser. Därför måste man vara vaksam, och inte ta något för givet. Annars kan det återigen bli så att giftiga örter, arsenik, fosfor och ibland döden, blir enda sättet kvinnor att ta tillbaka makten över sin kropp.

ANNONS