Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180117-toppblaljussabotage-598829_se.ttela_1.jpg
Riksåklagare Anders Perklev presenterar betänkandet tillsammans med justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: Hossein Salmanzadeh/AP

Blåljussabotage föreslås bli brott

Ett nytt brott kallat blåljussabotage. Samtidigt ska domstolen se särskilt strängt på fall där någon angripits på grund av sitt arbete – det är några av förslagen från blåljusutredningen.

- Det är en viktig markering att samhällen tar de här brotten på allvar, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Stenkastning, hot, våld och skadegörelse är ett växande problem för blåljuspersonal, särskilt i landets utsatta områden. Med anledning av detta tillsattes blåsljusutredningen, som fick i uppdrag att komma med förslag på hur dessa och andra utsatta yrkesgrupper bättre ska kunna skyddas.

Utredaren Anders Perklev har nu presenterat tre förslag på åtgärder. Införandet av brottet blåljussabotage, som ska kunna ge fängelse i högst fyra år för brott av normalgraden, är ett av dem. Även skadegörelse mot bland annat polisbilar, ambulanser och annan utrustning räknas till detta.

- Vi tycker de här angreppen är så allvarliga att man kan likna det här vid ett slags sabotage. Det drabbar samhällets förmåga att upprätthålla säkerheten och skydda sina medborgare, därför motiverar det också en sträng straffskala, sade Anders Perklev vid en pressträff.

Ulrika Sundset arbetar som ambulanssjuksköterska i Stockholm och har under sina 17 år i yrket märkt hur hoten allt mer blivit en del av vardagen. Hon välkomnar förslagen om skärpta straff för dem som hotar eller skadar blåljuspersonal. Men hon efterlyser möjligheter för ambulanspersonal att, på samma sätt som polisen, hämta information om eventuellt farliga patienter.

- Det borde vara en självklarhet att vi får information om potentiellt våldsamma personer, säger hon.

Kommunal, som bland annat organiserar brand- och ambulanspersonal och även personal på akutmottagningarna, vill även lyfta förekomsten av hot och våld brett inom sjukvården och äldreomsorgen.

- Vi vill inte eliminera det här till att bara handla om utryckning, säger Emma Ölmebäck, chef för vård och omsorg på Kommunal.

Även fackförbundet Jusek vill se en bredare definition av utsatta yrkesgrupper, som exempelvis domare, åklagare och civilanställda inom polisen.

Perklev föreslår också att straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps. Ett tredje förslag är att en ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ”ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en person på grund av dennes arbete”.

Justitieminister Morgan Johansson (S) ser positivt på förslagen, och tror att de skärpta straffen kan ha en avskräckande effekt.

- Dessutom innebär det att de som vi lagför för de här brotten kommer få sitta i fängelse längre, och då är de borta från gatan längre, säger han.

Anna Lena Wallström/TT

Erika Nekham/TT

Anja Haglund/TT

Fakta: Förslagen

Ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.

Det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att det högsta straffet höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.

Ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en annan person på grund av dennes arbete.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Källa: Regeringskansliet (TT)

MEST LÄST