Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En smäll mot hundens hälsa

BOOOM! Påskfyrverkeriet smäller av och på marken står folk och jublar. I grannhuset är läget ett helt annat. Där sitter matte och husse gör vad de kan för att lindra obehaget för sin skotträdda, fyrfota vän. Men hjälper det? Nu visar nämligen nya rön att hunden också riskerar allvarliga hälsoproblem – till och med för tidig död – till följd av den stress som skotträdsla innebär.

Tiden kring påsk och nyår är rejält ångestladdad för många hundägare. Och hundar. Trots förbudet mot smällare är ljudknallarna från många fyrverkeripjäser fullt jämförbara, eller till och med värre, än många av de kinapuffar, tigerskott och andra smällare som förekom före förbudet infördes, den 1 december 2000.

Många hundägare tvingas fly staden och åka ut på landet, andra måste droga sina hundar med lugnande medel. Och många är de hundägare som i stället för att skåla in det nya året lyssnar till "Nyårsklockorna" på radion, när de åker omkring på landsvägar med sin skotträdda hund.

Det är en trist, men nödvändig, realitet för dessa människor.

Stress skadar

Det är inte bara för stunden som den skotträdda hunden mår dåligt; nu visar forskning att de svårt rädda hundarna blir så påverkade av stressen att de riskerar att drabbas av allvarliga fysiska skador.

– Det är i princip samma typ av skador och sjukdomar som stressade människor får: Högt blodtryck, hög puls och höga kortisolhalter, säger Eva Sandberg, fysiolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som tillsammans med etologen Kenth Svartberg gjort rönen i sin pågående forskning kring hundars rädslor och aggression.

I undersökningen har såväl skottfasta som rädda hundar studerats. Tester som gjorts i samband med skott, som visar att stressnivån på de rädda hundarna är högt, även på dem som inte flyr. För alla rädda hundar flyr inte, somliga ligger kvar och darrar, andra kan bli närmast apatiska. Det finns även de som ligger kvar på ren lydnad.

– Stresspåslaget i kroppen är ändå detsamma, säger Eva Sandberg.

Och därmed också risken för bestående skador.

Aveln viktig

Att reagera kraftigt i en oväntad eller hotfull situation är både naturligt och viktigt, för hund såväl som för människa och andra djur. Det är en ren överlevnadsinstinkt, för att till exempel undvika att bli skadad. Det farliga är när påslaget blir långvarigt och utdraget eller alltför ofta återkommande, för hund som för människa. Höga kortisolhalter och högt blodtryck är lika farligt för en hund som för en människa.

– Skotträdsla tenderar dessutom att accelerera; så småningom får hunden samma påslag på enkla, vardagliga ljud som en tappad nyckelknippa eller kastruller som skramlar, säger Eva Sandberg.

Ärftligheten är stor. Även om miljöpåverkan inte ska underskattas ligger nyckeln till minskade problem med skotträdda hundar huvudsakligen i aveln.

Många rasklubbar har i sina avelsprogram specifikt med att föräldradjurens mentalitet ska testas på olika sätt. Det är något som Eva Sandberg vill se mera av.

– Tyvärr ser man ibland bara till utseendet, trots att rädslor blir ett så stort problem för både hund och ägare.

Man har också sett att vissa raser är mer drabbade än andra. Orsaken misstänker man har samband med den egenskap människan vill värna om: följsamheten.

– Ja, det verkar finnas ett samband, att ju högre grad av följsamhet, desto mer känslig mot ljud. Och det är ett dilemma – följsamheten vill man ju ha. Det är en svår balansgång, säger Eva Sandberg.

Att träna bort medfödd skotträdsla är svårt. Däremot går det att med träning lindra den.

– Det finns exempel på skotträdda jakthundar. Glädjen över att få arbeta är så stor att rädslan övervinns, åtminstone vad gäller den typen av skott, säger Eva Sandberg.