Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

elever
Debattören anser att anledningen till "glädjebetyg" är många – IG eller F – som de nya icke-godkända betygen heter är inget som någon gillar. I princip varje F talar om ett personligt misslyckande och varje F ropar på nya insatser från skolans sida.

Fram med pengarna bara

Replik till Mats Wiking (S) och Maud Bengtsson (S) den 9 mars: Tack för ert svar. Jag är glad att ni känner förståelse för den oro som jag – och många med mig – bär på när det gäller våra elevers studieresultat. Det är ju ändå Trollhättans och Sveriges framtid vi talar om.

Ni verkar påtagligt och förvånansvärt optimistiska i er replik. Ni hänvisar till statistiska uppgifter som till synes låter påvisa en ökande måluppfyllelse. När det gäller de brister som finns verkar ni överlåta åt staten att intervenera och subventionera.

Beträffande statistiken skulle jag vilja höja ett varningens ord. Statistik ska nämligen tolkas. Vad tycker vi oss hitta för svar då om vi letar bland insamlade data beror i hög grad på vad vi hoppas på, förväntar oss att hitta. Detta gäller alla.

Till den som tror att det inte förekommer glädjebetyg, vare sig i Trollhättan eller i övriga Sveriges skolor kan jag bara säga "dream on". Även jag – erkänner jag med skammens rodnad på kinderna – har satt glädjebetyg.

Så varför har vi glädjebetyg? Anledningen är många – IG eller F – som de nya icke-godkända betygen heter är inget som någon gillar. I princip varje F talar om ett personligt misslyckande och varje F ropar på nya insatser från skolans sida. I form av utredningar, åtgärdsprogram och eventuell extraundervisning.

Den lärare som inte lyckats ända fram med varje elev känner stor press att ändå sätta godkänt betyg.

På kort sikt känns ett falskt godkänt betyg som en befrielse för alla parter. Skolan är konkurrensutsatt och lönerna är individuella. Ingen vill sitta med Svarte Petter. Ingen vill förstöra den goda stämningen.

Ändå är det ni politiker som bär på ett särskilt tungt ansvar. Att kräva högre betyg från skolorna – som ni in facto har gjort – låter sig göras med ena handen.

Men känns det hederligt att då på samma gång, med andra handen, hålla tillbaka de resurser som faktiskt krävs ute i verksamheterna? Låg och minskande elevpeng har allt för länge varit Trollhättans melodi och mantra.

Ni – och här citerar jag er själva – "för en diskussion om hur vi kan förbättra förutsättningarna i just Trollhättan. Vi ser dock att åtgärder från kommunen måste kombineras med en satsning från staten".

"En satsning från staten" intressant att ni förordar en statlig intervention. Men inte kan man väl skylla på staten när man istället borde ta ett eget större ansvar?

Åter igen; fram med pengarna bara. Byt melodi, byt mantra.

Henrik Birkebo, lärare på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan

MEST LÄST