Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

heljesdoft7
FÖRORENAT. Heljestorp har tagit emot stora mängder PFOS-förorenat slam som ligger på deponi.

Giftiga ämnen kan spridas från soptippen till dricksvatten

Jord med giftiga PFAS-ämnen hamnar ofta på tippen, varifrån det sedan kan spridas ut i dricksvattnet. På Heljestorps avfallsanläggning utanför Vänersborg har man tagit emot 9000 ton förorenat slam som ligger på deponi.

PFAS, eller högfluorerade ämnen, används bland annat i impregnerade textilier och rengöringsmedel, men det är främst när det har använts i brandsläckningsskum som det har förgiftat mark på många platser runt om i landet. PFAS förekommer inte naturligt i miljön, utan är framställda av människan, och är väldigt långlivade och svåra att bryta ner. De misstänks på flera sätt vara en risk för miljön och människors hälsa.

– Eftersom de är lättrörliga så hamnar de enkelt ute i naturen och cirkulerar i ekosystemet. Det gör att det lätt kan hamna i dricksvattnet, säger Torbjörn Lindberg, mikrobiolog på Livsmedelsverket som arbetar med riskhantering.

Det är först på senare år man fått klart för sig att dessa ämnen både är farliga och vitt spridda. Det finns i synnerhet i anslutning till brandövningsplatser, och för några år sedan märkte man mer eller mindre av en slump att det fanns höga värden i både Tullinge och Uppsala. Men det var upptäckten av höga halter i dricksvattnet i Kallinge 2013 som blev den stora väckarklockan enligt Torbjörn Lindberg.

– Det upptäcktes inte vid någon rutinmässig övervakning och har i efterhand lett till större åtgärdsprogram. För två år sedan hade vi sju PFAS-ämnen som man ska titta efter vid övningsplatser, i dag är det elva. Hur många de är om två år får vi se, säger han.

Ungefär samtidigt som värdena i Kallinge blev kända tog Ragnsells avfallsanläggning Heljestorp emot 9000 ton slam från en brandövningsplats vid Malmö Airport. Det är förorenat av PFOS, ett av de förbjudna PFAS-ämnena, och har lagts på deponi. Naturvårdsverket har pekat ut just den metoden som en möjlig källa till spridning, men Torbjörn Lindberg tror inte att man ska vara orolig för dricksvattnet i området.

– Det späds ut i så stora ytvatten som Vänern, så det skulle krävas kollosalt stora mängder för att vara ett problem.

Det förorenade slammet på Heljestorp har använts till att sluttäcka och kapsla in gammalt avfall, och lakvattnet samlas upp och renas. Prover på lakvattnet har visat att det innehöll 162 nanogram per liter (ng/l) innan rening, och 50 ng/l efter. Livsmedelverkets åtgärdsgräns för dricksvatten är 90 ng/l.

Tommy Olsson är avdelningschef på Heljestorp och han är glad över att man har fått riktvärden att utgå ifrån. Han menar att man inte ska vara orolig för dricksvattnet i området, utifrån de uppgifter de har att förhålla sig till i dag.

– Men man ska ha respekt för sådant som fortfarande är nytt och osäkert. Vi hade mätning av PFOS för första gången i november, och riktvärden och kontroller har funnits först de senaste åren. Det kommer ny information hela tiden i takt med ny forskning, säger han.

MEST LÄST