Kritik mot ojämställda styrelser

Män efterträder män i styrelserummen och någon bredd blir det aldrig tal om, hävdar stiftelsen Allbright i en svidande rapport.Och de kvinnor som tar sig in tjänar sämre.

ANNONS
|

Klonade män som vuxit upp i Sverige med samma bakgrund, kompetens, nätverk och universitet - svenska styrelser i börsbolag får sig en avhyvling av stiftelsen i Svenska Dagbladet. I rapporten "Lika barn leka bäst" kartläggs den typiske styrelseledamoten som när han lämnar styrelsen ersätts av en man med precis samma bakgrund.

Män är fortfarande i förkrossande majoritet bland svenska styrelseledamöter och åldersspridningen är liten - varannan ledamot är född i ett spann på 13 år mellan 1949 och 1962.

Att drygt var fjärde, 27 procent, av ledamöterna i svenska börsbolagsstyrelser dessutom har gått på Handelshögskolan spär på bilden av svenska styrelseledamöter som en mycket homogen grupp.

ANNONS
- Det är en utbildning som akademiskt är högt ansedd. Men vi tror att det har mycket att göra med det nätverk som man tillskansar sig genom att studera där, säger Allbrights avgående vd Rebecca Lucander, som författat rapporten, och konstaterar:
- Ju mer man gräver desto mer ankdamm blir det.

Den svenska koden för bolagsstyrelser rekommenderar det motsatta - bredd, mångsidighet och jämn könsfördelning - men majoriteten av styrelserna bryter mot detta enligt rapporten. Bara elva av börsbolagen har en kvinnlig ordförande. Varför? För att det är enkelt att göra som man alltid gjort, säger Rebecca Lucander.

- Det är jobbigt att rekrytera någon som inte liknar en själv, säger hon till SvD.

Enligt Allbright-rapporten har kvinnor i snitt lägre ersättning för sitt styrelsearbete. Förklaringen är, enligt rapporten, att de kvinnor som har styrelseuppdrag, sitter i mindre bolag där ersättningen är lägre och inte får ordförandeposter som också ger högre ersättning. Även de branscher där kvinnor sitter i bolagsstyrelserna har lägre ersättning.

Den genomsnittliga ersättningen för en styrelseledamot i svenska bolag är 327 000 kronor per år. Kvinnor ligger i genomsnitt 48 000 kronor lägre än sina manliga styrelsekollegor.

EU-kommissionen lade i fjol fram ett förslag om att börsnoterade bolag senast 2020 ska ha minst 40 procent kvinnliga ledamöter i sina styrelser, för att undvika böter. Förslaget ska upp till omröstning i EU-parlamentet på onsdag och väntas få stöd, trots motstånd från höger.

"EU ska inte detaljreglera hur vi i Sverige tillsätter styrelseledamöter i privata företag. Det är varje företags eget ansvar att sätta upp sina egna mål och i slutändan måste det vara aktieägarna som bestämmer vilka som ska sitta i styrelserna och leda företaget. När det gäller jämställdhet har EU:s institutioner dessutom väldigt låg trovärdighet", säger exempelvis svenska Cecilia Wikström (FP) i ett uttalande inför omröstningen.

ANNONS

Oavsett vad parlamentet säger lär det dock bli svårt att få medlemsstaterna att godkänna förslaget. När frågan senast diskuterades av de ansvariga ministrarna, i slutet av juni, konstaterades att mer arbete krävs för att klarlägga och ändra förslaget innan en kompromiss kan nås.

Den svenska regeringen tillhör de mest kritiska.

- Jag är oerhört skeptisk till europeisk lagstiftning. Jag tycker inte att det här är en EU-fråga, utan en nationell fråga, sade näringsminister Annie Lööf (C) till TT när förslaget lades fram.
ANNONS