Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/4
ANNONS ▼

Plusmärkt innehåll – synligt bara för dig som är kund

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Festival där ordet står i centrum

I två dagar har skimrande lyrik, fnissframkallande dikter och spännande författarsamtal lockat folk till Konsthallen, stadsbiblioteket och Kulturbaren.

Årets poesifestival startade redan i fredags då bland andra Jörgen Löwenfeldt och Anna Jörgensdotter inledde kvällen i Konsthallen. På lördagsförmiddagen kunde lyrikvänner smyga igång sin dag på stadsbiblioteket där författaren och poesihistorikern Niklas Schiöler presenterade 1500 år av svensk poesi komprimerat till en två kilo tung antologi.

– Det är en samling av det svenska språket när det är som allra bäst, säger Schiöler som berättade att han läst ungefär 35 000 dikter av 450 poeter under arbetet med att färdigställa boken tillsammans med medredaktören Daniel Möller.

Antologin Svensk poesi sträcker sig från forntidens runskrift, genom medeltida ballader och fram till dagens moderna poeter. Samlingen riktar sig inte bara till de belästa - tvärtom. Här finns något för alla, även för den som tror att poesi är något knepigt och svårtillgängligt. Ett smakprov ur Ulf Karl Olov Nilssons dikt Levande begravd framkallade fniss i bänkraderna på biblioteket.

I samlingen har kvinnliga poeter och finlandssvenska diktare fått betydligt större utrymme än i tidigare antologier.

– Utifrån konstnärlig kvalitet och historisk betydelse har snedfördelningen mellan kvinnliga och manliga poeter varit skrämmande stor i andra antologier. Nästan inga kvinnliga poeter från 1800-talet har funnits representerade. Det betyder inte att de inte existerade men de följde inte de rådande normerna för poesin och kom då på undantag.

Niklas Schiöler är också en av våra främsta Tranströmer-kännare och framträdde även när poesifestivalen fortsatte i Kulturbaren på lördagskvällen. Men kvällen inleddes av författarna Elin Boardy (bl.a. Allt som återstår) och Jessica Schiefauer (bl.a. Pojkarna) som läste högt ur sina romaner och berättade för åhörarna om sitt kreativa samarbete.

– Blunda och föreställ er en författare! Såg ni en skrivande man sittandes ensam i morgontofflor?

Ja, skrivandet kan vara en ensam process men Boardy och Schiefauer har sedan innan de debuterade haft ett kreativt utbyte under sina skrivarprocesser. En relation de kallar för bläckäktenskap.

Duon läste högt ur sina mejlväxlingar från skrivperioder. Nedklottrade tips och brutalt ärliga förslag om ändringar (exempelvis ”Stryk de första 70 sidorna!”) är en del av bläckäktenskapet. Uppmuntran och peppning en annan. Och precis som andra äktenskap kan också sådana grundade i bläck innehålla sina kriser. När en debuterar snabbt, när den andra vinner ett Augustpris.

– Den kreativa relationen är ytterst intim och liksom hudlös. Att visa det man skrivit, att låta någon läsa en, är som att lägga sitt hjärta på ett papper och ge bort det, säger Jessica Schiefauer.

MEST LÄST