Här rullar Hellströms åska in över Malmö

Sommarturnén Rullande åska fortsätter och kvällens stopp är Malmö. Så många fyrar får Håkan Hellströms senaste konsert.

ANNONS
|

Rullande åskan är färdigmullrad.

Snart i alla fall.

Det har inte varit en bjässeturné setttill antalet konserter – där står Håkans 13 speldatum i lä mot de 57 som Dylan mäktade med under den ursprungliga Rolling thunder revue 1975-1976. Men publiksiffrorna har å andra sidan inte varit av denna världen.

10 000 i Umeå, 27 819 på Stockholms stadion och säkert 70 000-ish sålda biljetter till var och en av Ullevi-kvällarna. När Håkan Hellström åkerut på sin första riktiga Eriksgata sedan 2013, mobiliserarsvenskarna;tydligen också norrmännen, hur många som nu fick plats i Bergens Grieghall efter att Håkans ditflyttade landsmän köpt sina biljetter.

ANNONS

Sommarkalas

I Mölleplatsen, Malmö, har 16 000 samlats. På området säljs kaffe, hamburgare, popcorn och, i ett särskilt avsett område: pilsner. Håkan Hellströms turné blir i Woah Dads och bokningsbolaget FKP Scorpios vana händer en sommarfest av samma snitt som Ulf Lundells Trädgårdsförenings-gig;en likhet som också skymtas ispeltiden. Liksom Uffe har Håkan många låtar att beta av. Det gäller att göra alla nöjda, och det går sällan att lösa på mindre än tre timmar.

Det är absolut ingenting fel i det, tvärtom. Men fenomenetger en intressant inblick i hur Håkan Hellströms framtid som svensk rockveteran redan har börjat stakas ut. Må hans Fittstim-skandal aldrig komma.

Något är skevt

16 000 har alltså löst biljett i kväll, ett ansenligt antal, ändå ärdet glest och försiktigt i publiken. Visst forsar det hela Göta älvar ur ögonen på ungdomarna längst fram när idolen skakar hand meddem innan han stiger upp på scenen, och visst kännsdet sentimentalt och varmt i hjärtat att få höra Dom kommer kliva på dig för första gången under Rullande åskan-turnén – faktiskt för första gången påfyra år–men hela folkmassanjagas inte upp av musiken.

Jag har faktiskt ingen aning om varför det inte drämmer till som det brukar. Kanske är det för mycket för fort, för svullet, för stort. Kanske är parken för öppen och ljus. Himlen för regntung. Publiken för trött.

ANNONS

En betydande anledning kan vara att ljudet från mikrofonerna försvinner ut i Malmö-kvällen, blåser in i trädens lövverk och gömmer sig där; ljudet är svajigt, många rader försvinner helt. Amanda Jensen gästar på en duettversion av För en lång lång tid och hennes röst försvinner, Ola Salo kommer in och gör en potentiellt jätterolig En midsommarnatts dröm, men man hör honom knappt.

I sådana lägen är det tur för bandet (och publiken) att spelningarna är evighetslånga. Mycket hinner hända under en evighet. Nästan två timmar in i passet, när mörkret har lagt sig över Mölleplatsen och vinden mojnat, går orden plötsligt att urskilja;publikdropparna närmar sig varandra iettriktigt hav och det blir rockkonsert av sommarfesten.

Imam bär upp

En hel del av det ökade trycket går att tacka Silvana Imams närvaro för. Hennes och Håkan Hellströms duett på Klubbland, där rapparen faktiskt sjunger en vers (den finaste, den om Proust och slutet), och det efterföljande samspelet på Du fria, är två av konsertens mest minnesvärda ögonblick.

Mycket är också en ren arbetsseger av en rutinerad publikdomptör och hansband. Den obligatoriska publikfriaren Det kommer aldrig va över för mig blir i kväll larmig och kraftfull på ett sätt som lovar mycket inför nästa vecka på Ullevi, då arenans grammofontrattsform lär hjälpa power-ackorden att sätta karlavagnen i svaj. Och äveni de lugnare partierna lyckas truppen trollbinda. Jag trodde faktiskt inte det var möjligt att på en brötig konsert med festivalstämning få publiken att tystna så ordentligt att Finn Björnulfsons beat på triangel går fram över en hel park, ännu mindre när det ackompanjeras av Nils Bergs funkiga tvärflöjt. Det är dockprecis vad som händer i introt till 13, den första av kvällens ballader som verkligen drabbar.

ANNONS

När sedan konserten återigen barkar in på det storai en rusigversion av Kom igen Lena, komplett med rappinslag av Erik Lundin och ett Fem myror är fler än fyra elefanter-kollage på bakgrundsskärmen, är det bara att som gnällig recensent kasta in handduken.

Det sista kraftprovet bestod han.

Håkan Hellström är redo för Ullevi en tredje gång.

ANNONS