Mando Diao har pimpat sitt sound

ANNONS
|

Deras drivkraft är att överbevisa kritikerna och köra över sin publik.

Mando Diao är tillbaka med ett dansantare sound.

Det finns inga gränser för vad vi kan göra, säger sångaren Björn Dixgård.

Inför sin femte platta har Mando Diao pimpat soundet från Borlänge. Med hjälp av hiphop-producenterna och bröderna Masse och Salla Salazar har bandet slagit in på en mer dansant vägbana.

Inspirationen till nya albumet "Give me fire" har hämtats från popmusikens rötter. Bandmedlemmarna fick tillgång till Salazars vinylbibliotek där de kunde sitta i timmar och lyssna på soul, funk, blues och jazz. Musik som killarna, enligt dem själva, inte hade reflekterat över tidigare.

Redan från början ville vi hitta en urban känsla i skivan, Salla och Masse hjälpte oss med det, säger Gustaf Norén.
Sedan är det ju så att vilka kläder man än klär en låt i, så låter det ju ändå Mando, säger Samuel Giers.

Nu ser medlemmarna i Mando Diao mest fram emot Europaturnén och att få spela de nya låtarna live.

ANNONS
Den stora festen kommer att vara på scenen. Spelningarna ska byggas upp från en mörk industriell känsla till disco, säger Samuel Giers.

Bandet kommer att använda sig av allt från digitaltrummor och synt till körtjejer och blåsinstrument. Energin, som är något av Mando Diaos signum, kommer enligt bandmedlemmarna att vara densamma.

Det är en stil som vi alltid har gillat och som vi utvecklade i Borlänge då ingen trodde på oss. Vi var tvungna att vara bra på nåt. Popmusik i Borlänge var aldrig särskilt populärt bland folk. Det var punk, hårdrock och dödsmetal. Enda chansen vi hade att överleva var att spela så hårt så att fingrarna blödde. Då kunde folk ta oss på allvar, säger Gustaf.

Tio år senare har killarna fortfarande inte kommit ifrån känslan av att vara underdogs.

Vi tänker inte att vi ska underhålla publiken, utan mer att vi ska köra över dem. Utplåna dem. Att de är fienden som har varit emot oss under alla dessa år och nu ska de få igen, säger Gustaf.

Det är just känslan av revanschlusta och underlägsenhet som är Mando Diaos drivkraft. Killarna känner sig bortglömda, utsatta och utpekade.

Vi är inte det, men vi känner oss så, säger Gustaf.
Vi är otroligt självömkande, säger Carl-Johan Fogelklou.

Bandet kommer efter en lång diskussion fram till att det handlar om ett småstadssymptom.

Självömkandet och bitterheten lever sitt eget liv. Det går inte att göra någonting åt det, säger Gustaf.

Men utan den gnagande känslan av misslyckande skulle Mando Diao inte vara i full färd med att släppa sin femte platta, med en singel som toppar Trackslistan i P 3 för tredje veckan i rad.

Det är väldigt få band som ger ut fem skivor med så jämn kvalité. Det tror jag är för att vi aldrig har känt oss speciellt framgångsrika eller att vi har lyckats, säger Gustaf.
Vi känner aldrig att vi har nått målet. Det känner vi fortfarande inte, säger Samuel.

Den dag medlemmarna i Mando Diao känner sig nöjda finns egentligen bara en enda sak kvar att göra.

Då slutar vi, det lovar jag, säger Gustaf.

Fotnot: Albumet "Give me fire" släpps 13 februari.

ANNONS