När TTELA upprättar kontakt med Erik Lundgren på telefon pågår förberedelserna för fullt inför en spelning i Fredensborg.
Danmark – närmare bestämt Köpenhamn – har varit hans hemvist i tio år, men det var i Trollhättan som de musikaliska grunderna lades.
– Jag är jättetacksam för Magasin 15, det var verkligen guld värt. Jag kom i kontakt med Studiefrämjandet och satte ihop ett band tillsammans med några klasskamrater när vi gick i mellanstadiet. Då var det metal som gällde, säger han.
Efter några år i diverse band kom Erik efter gymnasiet in på andra musikaliska stigar
– Jag började lyssna på singer-songwriters och alternativ country. Kände mig hemma i den stilen och försökte hitta min egen röst i stället för att låta som någon annan. Jag lyssnade mycket på Tom Waits, gillade hans historier och ville berätta egna ur mitt liv. Så jag började skriva väldigt självbiografiskt och om folk som står mig nära, berättar han.
2005 flyttade Erik från Trollhättan för att utbilda sig till animatör. Samtidigt gick han solo på det musikaliska planet och det var också då han tog de första stegen mot att förverkliga planerna på sin egen studio.
– Första skivan hade ganska risigt ljud, men jag byggde på med nytt gear och studion har blivit bättre hela tiden.
När Erik fick en praktikplats som animatör i Köpenhamn flyttade han dit och blev sedan kvar i Danmarks huvudstad.
– Jag jobbar med film, reklam och spel och så försöker jag pitcha in att jag gör musik också. Har ett företag som gör soundtracks och jinglar, säger Erik.
Han har bland annat jobbat med filmer som Disco-Daggarna, diverse Legofilmer och den 3D-animerade versionen av Jönssonligan.
En annan tung merit på cv:t är den trailer han gjorde för firman Cape Copenhagen, med syfte att söka stöd hos Det Danske Filminstitut till en spelproduktion.
– Idén till spelet kom från en konstnär som heter Henrik Hansen – som för övrigt gjort all grafik till min nya skiva – och jag skapade liv i hans teckningar med musik och animation. Och det gick bra, spelet fick det största stödet hittills i Danmark för ett spel och det är under utveckling nu, säger Erik.
Annars är det musik som gäller så fort tillfälle ges för Eriks del. Nu är han aktuell med sitt 28:e (!) album sedan 2005.
Det är en omsorgsfullt utmejslad samling sånger kallad ”Door Dwellers” som nu är redo att möta världen.
– Från början var det 30 låtar, jag valde sedan ut tio med en röd tråd som berättar något tillsammans. Skivan är inspirerad av mytologi och texterna kan läsas på tre sätt: Antingen som en berättelse om mig, som en fiktiv text med singer-songwriter-klichéer eller som en folklore-historia, säger Erik.
Dessutom är en gåta dold i skivan, och Erik berättar att det kommer att dyka upp ledtrådar på diverse ställen framöver. Den förste att knäcka mysteriet kommer sedan att få en belöning för tankemödan.
– Det går utmärkt att lyssna på musiken ändå, men jag har själv alltid haft en kärlek till artister och skivor som har mycket extra runtomkring sig.
Allt som hörs på ”Door Dwellers” är spelat av Erik, och under åren har han utvecklat en passion för att samla på sig obskyra instrument.
Inte för att de ska samla damm – utan för att de ska komma till användning.
– Att spela något instrument man egentligen inte behärskar leder ofta till helt nya idéer. Det blir samma effekt om man stämmer om gitarren i något helt nytt och sedan försöker hitta nåt som låter bra. Då går det att skriva en låt som aldrig kunnat göras annars, säger han.
Erik jobbar också mycket med ljuddesign, och är ute och samlar på sig material som han sedan kan använda för att skapa en atmosfär – om än en subtil sådan – i låtarna.
– Det kan till exempel vara ljud av skog, jag har överhuvudtaget mycket natur i min musik, säger han.
Slutresultatet blir något helt unikt, ett uttryck som utvecklats under år av experimenterande och hämningslöst skapande.
Han tycker själv att ”Door Dwellers” är det bästa han gjort, och Erik sjuder av entusiasm när skivan nu äntligen släpps efter att ha legat klar i över ett år.
– Det är min första skiva som släpps på vinyl och det känns helt underbart. Det var faktiskt så jag lärde mig spela gitarr en gång i tiden – satt med vår skivspelare hemma, lyssnade på klassisk gitarr och försökte hitta tonerna.
I dag spelar Erik Lundgren på Bengans i Göteborg apropå skivreleasen, och det finns många tankar om framtiden. Ibland uppträder han själv, ibland med bandet som i övrigt består av Jimmie Nolsøe (gitarr) och Kaare Grasbøll (keyboards och dragspel).
– Planen är att åka ut och spela, höras, kämpa på och kanske turnera med bandet. Sen förstås att göra en skiva till, men två är faktiskt redan klara så troligtvis kommer jag att ge ut mer under 2017.
Fakta: Erik Lundgren
Ålder: 35 år.
Familj: Sambon Lisa Nilsson, sonen Elof, sex månader.
Bor: I Köpenhamn.
Jobbar som: Animatör och musiker.
Aktuell: Släpper sin 28:e skiva, releasespelar på Bengans i Göteborg i dag lördag.
Erik om ...
... gitarrpedaler: ”Köpte en Boss ME-5 som jag släpade fram och tillbaka till M15. Men jag fattade aldrig det där och slutade använda den. Men för ett och ett halvt år sedan snöade jag in ORDENTLIGT på pedaler. Nu vill jag lära mig elektronik och börja bygga egna, haha.”
... att spela på Bengans: ”Det har alltid varit en dröm, Bengans har haft en plats i hjärtat sedan 90-talet när jag började åka till Göteborg för att köpa skivor.”
... att bo i Japan: ”Jag och min tjej tröttnade på slitet hemma, gjorde oss av med allt vi ägde och drog dit. Vi var där i över ett halvår och bara njöt, framför allt bodde vi i Kyoto. Jag flyttar gärna dit igen.”
