Den bristfälliga utvärderingen gör att Arbetsförmedlingen inte vet vilka åtgärder som fungerar, enligt Riksrevisionen. Konsekvenserna kan vara allvarliga, varnar Marie Gartell, projektledare på Riksrevisionen:
- I slutändan handlar det om att personer kanske är arbetslösa längre än nödvändigt eller att Arbetsförmedlingen inte använder statens resurser på bästa sätt.
Kostnaden varierar
Av Riksrevisionens rapport framgår att det i dag inte går att avgöra om exempelvis dyra utbildningsinsatser har avsedd effekt eller om det till betydligt lägre kostnader går att få bättre resultat genom att till exempel använda sig av arbetspraktik.
- Det finns ju en rad olika verktyg och kostnaden för de här olika verktygen varierar ju också ganska mycket. För att kunna veta vilket verktyg som är bäst behöver man veta hur det går för de som deltar och hur det hade gått om de hade gjort något annat i stället, säger Gartell.
Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för etableringsinsatserna för nyanlända från kommunerna 2010. Tidigare studier har slagit fast att systemet fungerar bättre i statlig regi. Men Arbetsförmedlingen borde kunna göra mer av den statistik de har och göra mer pilotstudier, så att man kan jämföra effekterna av olika insatser, enligt Gartell.
Av okänd orsak
Regeringen har redan gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skapa bättre förutsättningar för utvärdering. Och på Arbetsförmedlingen pågår ett utvecklingsarbete på området, enligt Tomislavka Barisic, tillförordnad enhetschef på Arbetsförmedlingen.
Enligt Barisic följer Arbetsförmedlingen redan i dagsläget upp hur det går för nyanlända som lämnat etableringsuppdraget.
- Fyra av tio har ett jobb eller går till studier 90 dagar efter det att de lämnar etableringsuppdraget. Det är väldigt få, cirka 2 procent, som har lämnat oss av okänd orsak, säger hon.
Riksrevisionens kritik mot bristfällig utvärdering välkomnas dock.
- Vad gäller att följa effekterna av enskilda insatser, där gör vi en del. Men vi kan också bli bättre på det. Där pågår det också ett utvecklingsarbete.
Fakta: Insatser för 1,6 miljarder
Det har gått åtta år sedan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för att samordna etableringsinsatser för nyanlända invandrare. Den vanligaste insatsen inom ramen för det så kallade etableringsuppdraget är vad som kallas förberedande och orienterande utbildning (FUB).
I fjol omfattades 42000 nyanlända av FUB-insatser till en kostnad av 1,6 miljarder kronor. En annan mindre vanlig insats är arbetspraktik, som rensat för administrativa kostnader, är nästan är gratis för Arbetsförmedlingen och enligt tidigare studier ibland fungerar bättre än förberedande utbildning.
Över 60 procent av deltagarna i förberedande utbildningar för nyanlända är inskrivna vid Arbetsförmedlingen efter fyra år. Nästan var fjärde av dessa har någon typ av anställning.
Av de nästan 40 procent som inte är inskrivna efter fyra år har knappt var tredje fått ett jobb samtidigt som många varken arbetar eller deltar i några arbetsmarknadsinsatser.
Källa: Riksrevisionen