Sami Said: "Jag har blivit gammal och tråkig"

I Sami Saids nya roman är huvudpersonen på drift mellan Europas storstäder. Författaren själv däremot drömmer om en stuga i skogen.

ANNONS
|

Sex år har gått sedan Sami Said gjorde succé med sin debutroman "Väldigt sällan fin", som året därpå följdes av bakom-boken-boken "Monomani", som handlar om hur han skrev debuten. Sex år har gått och Sami Said säger att han har blivit äldre och tråkigare. Det är inget som syns eller märks, men det är vad han påstår.

- Jag var roligare förr, säger Sami Said. Jag var bättre på att se det komiska i allting. Kanske tack vare självupptagenhet och för att jag utgick från att alla andra var idioter. Jag hade svårt att relatera till folk och gjorde narr av dem och mig själv. Jag tänkte att allt måste vara roligt. Men jag har blivit äldre och tråkigare. Jag har fortfarande panik över saker, men nu ser jag det vackra hos andra.

ANNONS

Ett kärleksfullt ideal

Att Sami Said har börjat bry sig om andra än sig själv märks, inte minst i hans nya roman "Människan är den vackraste staden". Bakom förändringen ligger en insikt om att de flesta i världen bara är vanligt folk som försöker få livet att funka. Sitt ideal finner han inte längre i någon som skrattar åt allt och alla, utan i någon inte helt olik romanens huvudperson San Francisco.

- Jag önskar att jag hade samma oändliga kärlek till människorna som han. Och jag önskar att jag hade hans optimism och övertygelse om att allting löser sig.

San Francisco har lämnat sitt gamla namn och tagit ett nytt som rimmar bättre med hans drömmar. Historien är en klassisk saga på så sätt att den handlar om en nästan överoptimistisk ung man som har brutit upp från sitt hem för att söka lyckan. Samtidigt är den rakt upp i plytet på samtiden eftersom den handlar om en flykting från Afrika som söker lyckan i Europa, eller rättare sagt i drömmen om Europa.

ANNONS

- Häromdagen tänkte jag på vad de som flyr hit i dag har att erbjuda Sverige. Jag tänkte på en kille som jag känner. Han kom till Sverige för två år sedan. Han har tre jobb och han har dessutom hunnit gifta sig. Barn. Han ska utbilda sig. Jag förstår inte var han och andra nyanländas stora kämpaglöd kommer ifrån. De får oss andra att framstå i dålig dager.

"Feel good-saga"

Sami Said beskriver med ett underfundigt leende sin bok som en "feel good-saga", men då och då hittar verkligheten in i form av pengabrist och fördomar och annat som rispar illusionen om den förlovade kontinenten.

- Jag har försökt stänga ute verkligheten, men ibland skiner den igenom. Musiken har hjälpt mig, där finns en kärlek till livet som jag fått fylla på med för att min egen cynism inte ska ta över.

ANNONS

På drift mellan Europas städer möter San Francisco andra flyktingar, människor som trots motgångar inte låter sig kuvas, som fortsätter att vara optimister ända ut i fingerspetsarna och som talar i affirmationer, som säger till sig själva att allt är bra och att det bara kan bli bättre.

En stuga i skogen

Småningom hamnar San Francisco på en märklig ö i ett hav, fjärran från Europas lockande storstäder. Där möter han den uppfostrande Madam som bor i ett stort hus som ligger i en enorm trädgård på dekis. I Madam finner San Francisco en vis lärare som när hon pratar om sin trädgård också talar om andra saker. Parker och trädgårdar har alltid gestaltat människors idéer om tillvaron och kosmos och Madams park är inget undantag.

- Jag förstår att staden lockar San Francisco, det är ju där det händer. Så brukade jag också tänka. Nu vill jag ut i naturen och plocka svamp. Jag vill ha en stuga i skogen. Jag läser "Svensk flora" och försöker lära mig vad allting heter. Om mitt unga jag hörde mig nu skulle han skratta åt mig. Han skulle tycka att jag har blivit en tråkig svenne.

ANNONS

Men det spelar ingen roll vad den unge Sami skulle tycka. Drömmen om stugan i skogen är på riktigt. Nästan vilken stuga som helst går bra. Det enda Sami Said kräver är att det måste finnas rinnande vatten, internet och det ska gå att ta sig dit med buss. Gärna också ett köpcentrum ett stenkast bort. Och extra plus om skogen är svamprik.

TT

Fakta: Sami Said

Född i Eritrea 1979 men flydde som barn med sin familj till Sverige. Han är uppväxt i Göteborg men bor sedan flera år tillbaka i Stockholm. Aktuell med sin tredje roman "Människan är den vackraste staden".

Debuterade med den kritikerrosade och prisade roman "Väldigt sällan fin" (2012) som handlar om Noha, en ung svenskeritrean som fram till dess att han flyttar hemifrån för att börja plugga levt fjärmad från sin omvärld.

Debuten följdes upp av "Monomani" (2013), en bok som handlar om debutens tillkomst. "En bakom-boken-bok om min nya bok skulle handla om musik", säger Sami Said. "Om att upptäcka ny musik och nya sidor hos mig själv."

ANNONS