Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Fortsatt stor oro om rymdjobb

– Detta var den nivå som vi befarade innan mötet, säger Torgny Stenholm, GKN Aerospace, efter Esas ministerrådsmöte.

Torgny Stenholm, chef för affärsområdet Rymd GKN Aerospace Sweden, bekräftade på måndagen att hela företagets rymdverksamhet är i fara. Det motsvarar ungefär 150 arbetstillfällen i Trollhättan.

Bakgrunden är att den svenska satsningen på teknikprogram inom raketverksamheten kommer att minska. På fredagseftermiddagen kom beslutet under ministerrådsmötet i Luzern i Schweiz.

– Vi avser att följa de åtagande vi gjort för Ariane 5 och 6 och dessutom gjort ett ytterligare tillägg, säger rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg efter mötet i Luzern.
Han har svårt att förstå den oro som finns hos GKN Aerospace, trots att Rymdstyrelsen har tvingats vara återhållsamma.

– Bärraketerna är en mycket stor del av den svenska rymdverksamheten och 40 procent av de svenska pengarna går till denna del.
Enligt Olle Nordberg finns det två skäl att det funnits en svensk försiktighet vid detta tillfälle.

– Med den nuvarande eurokursen har vi tvingats vara återhållsamma i många program under den närmaste tiden. Vi får anslag i kronor men betalar i euro.
De åtagande som Sverige gjorde till Esa är på 184 miljoner euro.
Det andra skälet han uppger till återhållsamhet, är att Sverige sedan tidigare ministerråd har ovanligt stora åtaganden, på cirka 200 miljoner euro.

När Torgny Stenholm får beskedet av TTELA, om beslutet och de minskade svenska satsningarna, så minskar inte hans oro för framtiden.
– Vi måste självklart analyser siffrorna för att förstå och sedan diskutera med departementet och Rymdstyrelsen vad vi ska göra åt situationen. 

Under de kommande tre åren ska Rymdstyrelsen betala motsvarande 250 till 300 miljoner kronor årligen till Esas bärraketprogram.

– Esa frågade efter ett visst belopp och Sverige finansierar det enbart med hälften för bärraketer och när det gäller teknikprogrammen, som är oerhört viktiga för oss och som löper parallellt, så är det bara en tredjedel, Säger Torgny Stenholm.

MEST LÄST