Börsnoterade Engelska skolan ökade intäkterna under det fjärde kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår. Ett ökat elevantal, cirka 1600 fler till 21383, plus statliga bidrag i form av läxhjälp och lärarlönelyft bidrog till ökningen.
För helåret 2016/2017 landade vinsten efter skatt på 152 miljoner kronor, jämfört med 127 miljoner året innan. Av vinsten har styrelsen beslutat att dela ut en tredjedel, 45,7 miljoner kronor, till aktieägarna.
Utbildningsministern provoceras
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är kraftigt negativ till att Engelska skolans aktieutdelning.
- Det är provocerande. De skattepengar som går in i en skola ska förstås gå till att eleverna får den bästa möjliga utbildningen. Investeringar vi gör i att stärka jämlikheten i skolan ska märkas för eleverna, inte aktieägarna, säger Gustav Fridolin.
Regeringen förhandlar med Vänsterpartiet om sätt att begränsa vinsterna i välfärden. Parterna säger sig vara överens om huvuddragen men något förslag har ännu inte presenterats.
Efterfrågar lönesatsning
Totalt steg Engelska skolans intäkter med 13,1 procent till 2,0 miljarder kronor under det senaste räkenskapsåret. Den justerade rörelsevinsten steg med 11,6 procent till 198,7 miljoner kronor, vilket ger en vinstmarginal på 9,7 procent, en minskning från 9,9 procent året före.
I takt med att Engelska skolans vinst stiger hoppas Lärarnas riksförbund få se en satsning på lärarnas löner inom verksamheten. Enligt fackförbundets statistik ligger lönerna på Engelska skolan generellt sett lägre än motsvarande inom kommunal verksamhet.
- Det här är ett gyllene läge att faktiskt satsa på lärarlönerna. Här har vi ett företag som uppenbart går väldigt bra. Då finns all anledning att premiera lärarna, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.
TT har sökt Engelska skolan för en kommentar.
Regeringens och Vänsterpartiets förhandlingar om vinster i välfärden utgår från välfärdsutredningen som Ilmar Reepalu presenterade i fjol.
Utredningen fick skarp kritik från oppositionen och en majoritet av remissinstanserna.
Några av förslagen i utredningen:
Privata välfärdsföretag måste söka tillstånd innan de kan få del av skattepengar.
Tillstånden ska beviljas av Skolinspektionen och av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Med tillstånden kan företagen konkurrera om att få utföra offentliga välfärdstjänster.
Tillståndet innebär att företaget omfattas av en vinstbegränsningsregel.
Den sätter ett tak för rörelseresultatet och därmed hur mycket vinst som ägarna kan ta ut.
Taket motsvarar en procentsats på företagets operativa kapital.
Procentsatsen är sju procent, samt statslåneräntan.
Källa: Välfärdsutredningen SOU 2016:78