Bankchef tvekar om boräntan

Riksbankens ränta är på väg upp, men kvar på minussidan ett tag till. Vad gör bankerna med bolåneräntorna då?

ANNONS
|

Det kan vara läge att hålla koll på bankernas agerande om och när Riksbanken i vinter höjer styrräntan från de extrema minusnivåerna. Enligt bedömare är det inte alls säkert att bankerna skulle behöva höja bolåneräntorna av den anledningen, snarare tvärtom. När styrräntan åkte åt andra hållet, allt längre ner i minusträsket, sänkte inte bankerna bolåneräntorna mer än marginellt.

"Jättesvårt att veta"

Birgitte Bonnesen passar på frågan om hur banken kommer att agera. Swedbank kommer förmodligen att följa konkurrenterna.

- Vi är sällan först, vi brukar ligga någonstans i mitten. Vi anpassar oss till marknadssituationen, säger hon.

ANNONS

Bankerna kommer att peka på sina egna finansieringskostnader när räntorna sätts.

TT: Men ökar era finansieringskostnader om styrräntan går från minus 0,50 till minus 0,25 procent?

- Vi får se, det är jättesvårt att veta, säger Bonnesen.

Samma effekt uppåt

För bankerna brukar det anses vara en dålig affär med minusräntorna, även om bankvinsterna har stigit i absoluta belopp senaste åren. Med minusränta blir det svårare för banken att för egen del förränta hushållens insatta sparpengar. I stället har bankerna till viss del kompenserat sig med högre marginaler på utlåningen, något som Finansinspektionens mätningar också har visat på.

I rimlighetens namn borde därför inte höjd styrränta upp till noll slå igenom på bolåneräntorna mer än marginellt, anser Tor Borg, tidigare chefsekonom på banken SBAB:

- När man gick från noll till minus 0,5 procent hade det i princip ingen effekt alls, vare sig för hushåll eller för företag. Och om man nu går tillbaka till noll så borde det inte ha någon effekt på uppsidan heller, sade han till TT nyligen.

ANNONS
TT

Fakta: Mindre än hälften

Från februari 2015, när Riksbanken för första gången sänkte styrräntan till under noll, till februari 2016 då reporäntan sänktes till nuvarande nivå, minus 0,5 procent, sänktes samtidigt snitträntan på nya bolån med tremånaders bindningstid från 1,80 till 1,59 procent. Boräntan sänktes alltså under perioden med mindre än hälften av Riksbankens sänkning.

I dag har snitträntan visserligen sjunkit till 1,46 procent, men parallellt har också bankernas lönsamhet på hushållens bolån, bolånemarginalen, stigit stadigt med en topp i vintras, för att sedan klinga av fram till halvårsskiftet.

Källa: SCB, Finansinspektionen, Riksbanken

ANNONS