Chefsekonom: Omfamna lågkonjunkturen

Upp och ned i konjunkturen, måste det verkligen vara så? Skulle det inte vara skönare om man helt enkelt kunde avskaffa lågkonjunkturen?

Nej, förklarar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. Omfamna lågkonjunkturen i stället för att förskräckas. Vi ska vara tacksamma för att ekonomin inte går på högvarv hela tiden. Det skulle vara som att ha en ständig fest med ett konstant rus – inte särskilt hälsosamt.

- En avmattning är som en tillnyktring. Man kan inte köra i 150 kilometer i timmen hela tiden, det blir en miljö där obalanser och ohälsosamma saker byggs upp. Om ekonomin ska gå långsiktigt bra så måste avmattningarna finnas.

Så kan man tänka på en övergripande nivå, men för den som drabbas av till exempel arbetslöshet är det förstås inte lika lätt att jubla över en trögare ekonomi.

Många tecken

Men nu finns många tecken i skyn som pekar på att det kommer att gå lite långsammare till våren.

- Just nu är det ingen tvekan om att vi fortfarande har högkonjunktur, men jag tycker att man kan se att tillväxttakten har peakat, säger han.

Många av börsbolagen som har rapporterat sina tredje kvartal går starkt, men har börjat prata om lugnare takt och lite sämre tider.

Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vill absolut inte ta ordet lågkonjunktur i sin mun inför det som väntar, hon talar om en avmattning och lugnare tillväxttakt.

- Det är när aktiviteten i ekonomin går ned. Oftast är det inte någon enskild negativ händelse som gör att det blir så, bara att bolagen inte tror att de kommer att kunna växa lika fort, säger hon.

Nu när vi haft en så stark högkonjunktur under många år så går det att identifiera vad som drivit på den, förklarar hon.

- Det är bostadsinvesteringarna och den offentliga konsumtionen till följd av flyktingmottagandet. Men enligt vår bedömning så kommer de inte fortsätta att bidra till tillväxten på samma sätt framöver.

Det finns inte längre lika många som vill köpa nya bostäder till de priser som begärs, och det behövs inte längre lika mycket pengar till det offentliga. Det gör att tillväxten i ekonomin saktar av, förklarar Hedén Westerdahl.

Ingen krasch

En riktig lågkonjunktur, som den vi upplevde för åtta år sedan då Lehman Brothers kraschade, är något helt annat än det som väntar nu. Det är både Ylva Hedén Westerdahl och Robert Bergqvist överens om.

- Vi tror på en konjunkturavmattning, men inte något stopp, bara att tillväxttakten inte är lika hög, säger Hedén Westerdahl.

- Den senaste lågkonjunkturen för åtta år sedan var otäck, hela världsekonomin krympte. Jag förstår att folk blir rädda, men nu är det få som tror att det kommer att bli så, säger Bergqvist.

Fast konjunkturerna ser inte ut som de brukat nu för tiden, konstaterar han. Det svänger inte lika regelbundet och precist som förr i världen.

- Det beror nog på att lagercykeln, då företagen bygger upp lager, inte längre gäller när allt färre företag har lager. Nu producerar företag "just in time", det vill säga direkt till den som köper.

Kreditcykeln, då banker blir mer försiktiga med utlåning i lågkonjunktur och mer expansiva under högkonjunkturer, har också mist något av sin betydelse, enligt Robert Bergqvist. Nu finns det krav på bankerna att buffra pengar för sämre tider då det går bar, förklarar han.

Men frågan är om det finns risk för något riktigt läskigt, i stil med Lehman-kraschen 2008. Nja, det vill varken Ylva Hedén Westerdahl eller Robert Bergqvist tro. Visst finns det risker, men inte i den klassen.

- Vi har pekat på risker som brexit, risk för handelskrig, Italiens satsskuld och ett eventuellt fall i bostadspriserna i Sverige som inte är bra när hushållen är så högt skuldsatta, säger Ylva Hedén Westerdahl.

- Det blir ingen repris på Lehman-kollapsen, säger Robert Bergqvist.

TT