De drabbas hårdast av högre boräntor

Vissa grupper har anledning att frukta Riksbankens räntehöjningar mer än andra. En mindre ökning av bolåneräntan kan tvinga svenska bostadsägare att flytta.

ANNONS
|

De senaste åren har svenska hushåll i genomsnitt tagit på sig allt större nya bolån i förhållande till sin inkomst, visar Finansinspektionens senaste rapport.

Skuldkvoten som den också kallas visar hur sårbart ett hushåll är för räntehöjningar, vilket om man ska tro bedömarna och Riksbanken snart står för dörren. Med största sannolikhet höjs reporäntan redan i december i år eller i februari 2019. På något års sikt är Riksbankens prognos att Sverige har lämnat minusterritoriet och att styrräntan växlat upp till 0,4 procent.

För vissa bostadsägare i Sverige är det oroande nyheter.

Ensamstående utsatta

Omkring 15 procent av de ensamstående säger sig få svårt att hantera även små räntejusteringar uppåt, enligt en ny undersökning av Demoskop utförd på uppdrag för inkassobolaget Lowell. En ökad räntekostnad om 500 kronor skulle för den här gruppen vara problematisk, enligt den slumpmässigt utvalda webbpanelen baserad på 1500 intervjuer.

ANNONS

Så många som 44 procent av de ensamstående svarade att en ökad räntekostnad om 2000 kronor skulle vara svår eller till och med omöjlig att klara av, visar Demoskops mätning.

- Lågräntemiljön har gjort att vi vant oss vid låga räntor över en ganska lång tid. Man kan faktiskt resonera som så, att bor du i dag i ett boende som gör att du har lite utrymme att klara av din boendekostnad om räntorna stiger lite grann ska du överväga att flytta till ett billigare, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann.

Oro bland yngre

Även bland de yngre bostadsägarna skönjs en viss rädsla för stigande bolåneräntor.

Över 20 procent av bostadsägarna i åldern 18–29 år uppgav sig vara lite oroliga för dyrare bolån, enligt Svensk Fastighetsförmedlings Bobarometer.

Undersökningen av Kantar Sifo pekar också på att närmare en tredjedel i den åldersgruppen skulle behöva flytta om boendekostnaderna steg med 1001–3000 kronor. Skulle den stiga ännu något mer, med mellan 3001–5000 kronor, tvingas en fjärdedel av de yngre bolånetagarna att flytta, enligt Bobarometern som bygger på 1000 deltagare.

ANNONS

Belånade hushåll robusta

Enligt Finansinspektionens stresstester ser dock de svenska bostadsägarnas ekonomiska situation god ut.

- På det hela taget så ser vi att hushållen klarar både en högre ränta och inkomstbortfall i betydligt högre utsträckning än vad de gjorde tidigare, säger Magnus Karlsson, FI:s chef för makroanalys.

Den största risken är inte Riksbankens planerade räntehöjningar. För bostadsägare med hög skuldkvot är det snarare bredare ekonomiska nedgångar som är de allvarliga hoten, enligt Magnus Karlsson.

- Vid en allvarlig nedgång eller kris kan de stora (samlade) skulderna ge betydande effekter på konsumtion och sparande. Det kan i sin tur ge följdeffekter på företag och därmed på banksystemet.

TT

Fakta: Svenskarnas bolån

Hushållens bolån i förhållande till bostädernas värde sjönk i fjol till 55 procent. För nya bolån låg nivån på 63 procent, vilket kan jämföras med 67 procent 2014.

Skuldkvoten, skulderna i förhållande till nettoinkomsterna, lyfte samtidigt till 411 procent. Det kan jämföras med 402 procent 2016.

Cirka två av fem hushåll hade i fjol en skuldkvot på över 450 procent och var femte hushåll hade en skuldkvot på över 600 procent.

I Stockholm låg skulderna i förhållande till nettoinkomsten i fjol på 534 procent.

Bostadsrättsföreningarnas skuld låg 2017 i snitt på 5700 kronor per kvadratmeter. För nyproducerade bostadsrätter i nybildade föreningar låg kvoten på 11850 kronor per kvadratmeter.

Amorteringarna var i fjol på ungefär samma nivå som 2016, då det första amorteringskravet infördes. Den genomsnittliga nya bolånetagaren betalade i fjol cirka 9 procent av inkomsten i räntor och amorteringar.

Källa: Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden (4 april 2018)

ANNONS