Demografin ställer krav på finansiering

Kommunernas kostnader ökar i takt med den demografiska utvecklingen. Regeringen har budgeterat för högre statsbidrag till kommunerna, utan att finansiera dem med höjda skatter.

ANNONS
|

Investeringsbehovet i kommunerna omfattar hundratals nya äldreboenden, skolor och vårdcentraler. Förutom fysiska investeringar behöver de kommunfinansierade verksamheterna dessutom anställa cirka 215000 extra personer fram till 2030, motsvarande två tredjedelar av den totala sysselsättningsökningen, enligt beräkningar av finansdepartementet.

Minskad skattekvot

Ekonomiprofessor Lars Calmfors har svårt att få de ekonomiska kalkylerna att gå i hop. För samtidigt som kostnaderna för offentlig verksamhet eskalerar har skattekvoten – det vill säga de totala skatteintäkterna i relation till BNP – rört sig från cirka 49 procent vid millennieskiftet till dagens 43,9 procent.

Med tanke på de ökande behoven skulle kvoten behöva höjas med cirka 40-45 miljarder kronor, motsvarande en procent, hävdar Calmfors.

ANNONS

- Jag tror att det är oundvikligt, i alla fall om man vill bibehålla kvalitén på olika välfärdstjänster och samtidigt spendera mer på försvaret – behoven är så pass stora.

I dag tror var tredje ekonomichef att man kommer behöva se över skattesatsen, visar en enkät i Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste ekonomirapport. Att jämföra med två procent i samma undersökning 2017.

"Vore mindre lyckat"

Enligt Calmfors vore det bättre om skatteintäkterna samlades in av staten.

- Ökade kommunalskatter vore mindre lyckat eftersom beskattning av arbetsinkomster har negativa verkningar på utbudet av arbetskraft. Det finns andra skatter som är bättre att höja – och som också kan bidra med en jämnare inkomstfördelning.

Regeringen har budgeterat för 20 miljarder i höjda statsbidrag 2020, exklusive riktade bidrag för specifika ändamål, men det utan någon utvidgning av nuvarande skatter. Finansminister Magdalena Andersson (S) ser inte att det finns några sådana behov.

ANNONS

- Däremot har vi gärna en diskussion om skattesystemets utformning i sin helhet, säger Andersson.

Ökad kvalitet kräver mer

SKL räknar med ytterligare 17 miljarder 2021 om kommuner och landsting ska kunna behålla samma nivå av personaltäthet. En förbättrad kvalitet kräver ytterligare resurser.

- Allting handlar om hur arbetsmarknaden utvecklar sig, men just nu har vi fler som kommer i arbete och det gör att vi också får mer skatteintäkter.

Den borgerliga oppositionen är också kritisk till skattehöjningar. Moderaterna går till val på 10 miljarder i höjda generella statsbidrag 2020. Men partiet väntar sig också kunna tjäna in pengar genom att minska kostnaderna i andra delar av den offentliga sektorn. Bland annat lovar man ytterligare 10 miljarder i generella statsbidrag till de kommuner som ser till att hålla socialbidragen nere.

- Ofta finns föreställningar om att man ska kunna spara på onödiga offentliga utgifter. Men att man ska finna tillräckligt stora klipp att göra har jag svårt att tro, säger Lars Calmfors.

ANNONS
TT

Fakta: Kommunernas investeringsbehov

Folkmängden väntas öka med 810000 personer under de två kommande mandatperioderna och med knappt 1,1 miljoner till 2030.

Den demografiskt betingade utmaningen innebär att de kommunfinansierade verksamheterna behöver anställa cirka 215000 extra personer till 2030. Den totala sysselsättningsökningen till 2030 beräknas bli 330000 personer och detta innebär att den kommunfinansierade sektorn behöver ta i anspråk två tredjedelar av sysselsättningsökningen.

Men den demografiska utvecklingen kräver också fysiska investeringar. Om den framtida elevökningen möts av nya skolor med samma elevtäthet som i de befintliga behövs 400 nya skolor byggas fram till 2026 och 475 nya fram till 2030. En oförändrad barntäthet kräver 720 nya förskolor och antalet platser på äldreboenden behöver öka med 32000 under de kommande två mandatperioderna.

Om de framtida vårdcentralerna ska kunna ta emot i genomsnitt lika många invånare som de redan befintliga behöver det tillkomma knappt 100 nya vårdcentraler fram till 2026 och cirka 120 nya till 2030.

Källa: Finansdepartementet

ANNONS