Bitcoin, en av cirka 1400 kryptovalutor, har under hösten fått stor uppmärksamhet. En anledning är att värdet på en bitcoin steg 2017 från drygt 1000 dollar i januari till att nå över 20000 dollar i slutet på december. Sedan dess har kursen säckat ihop och ligger nu på cirka 11000 dollar.
Men hur ser då expertis på dessa kryptovalutor och speciellt bitcoin? Är de att jämställa med en traditionell valuta?
Måste bevara värdet
Enligt storbanken SEB gäller vissa grundläggande kriterier för en valuta: den ska vara allmänt accepterad som betalmedel, den ska inte kunna förfalskas och den ska fungera som värdebevarare.
- För att något ska kunna fungera som en valuta måste värdet vara någorlunda stabilt över tiden, och det villkoret uppfyller ingen kryptovaluta idag, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, och tillägger att det är få som använder kryptovalutor som betalningsmedel idag. De allra flesta ser istället kryptovalutor som en finansiell investering.
Samtidigt som bitcoin alltså idag saknar vissa grundläggande kriterier för att kvala in som en valuta, så talas det ibland om bitcoin som digitalt guld.
Som exempel nämns att precis som det finns en begränsad mängd guld på jorden så finns det en på förhand teoretisk mängd bitcoin, 21 miljoner stycken. Jämförelsen med guld görs också i perspektivet att alla bitcoin inte heller är brutna.
Många bitcoin försvunna
- Ju fler som håller på med brytningen av bitcoin, desto svårare blir det och utbudet av bitcoin kommer gradvis att minska i en förutbestämd takt, säger Johan Javeus.
I nuläget har det utvunnits knappt 17 miljoner bitcoin, och av dessa uppskattas mellan 3 och 4 miljoner vara försvunna genom att ägarna tappat eller råkat förstöra sina kodnycklar på den tiden då bitcoin hade ett lågt värde.
Utvinningen av bitcoin sker genom att datorer försöker lösa kryptografiska problem och den som lyckas belönas med ett antal nya bitcoin.
Vid sidan av bitcoin, som den 18 januari har ett totalt marknadsvärde på motsvarande 1500 miljarder kronor, finns ytterligare runt 1400 kryptovalutor. Det totala värdet av samtliga kryptovalutor uppgår till cirka 533 miljarder dollar, 4300 miljarder kronor. Det kan jämföras med Sveriges BNP som är cirka 4200 miljarder kronor eller det globala börsvärdet som ligger i storleksordningen 80000 miljarder dollar, 640000 miljarder kronor.
Att kryptovalutorna har stigit i värde gör att vissa talar om dessa som en investeringstillgång som kan användas som hedge – ett sätt att minska risken i sin investeringsportfölj om andra tillgångar, exempelvis obligationer eller aktier tappar i värde.
- Det resonemanget är hittills ganska teoretiskt. Det som avskräcker, och lockar, investerare med bitcoin är de explosiva kursuppgångarna men det innebär också att volatiliteten hittills varit brutal. Det gör det svårt att integrera kryptovalutor som en tillgång i en traditionell portfölj, säger Johan Javeus.
Bitcoin som pyramidspel?
Skeptiker har samtidigt hävdar att bitcoin är ett pyramidspel, men det anser inte Johan Javeus. Pyramidspel bygger på att det finns en strid en ström av nya köpare som fyller på pyramiden underifrån så att de som varit inne tidigt gynnas mest. Det är dock inget unikt för krypovalutor, utan kan lika gärna ske med aktier eller råvaror.
- Det som för mig avgör att bitcoin inte är ett pyramidspel är att det inte finns något löfte om en framtida avkastning, vilket det i stort sett alltid finns i traditionella pyramidspel.
Fakta: Så bryts bitcoin och detta är blockkedjetekniken
Kryptovalutor skapas i allmänhet genom att kryptografiska problem löses med hjälp av datorer. Lösningen av problemet behövs för att kunna lägga ett nytt block till den så kallade blockkedjan som är tekniken som många valutor bygger på. När ett problem lösts tillförs ett antal bitcoin till den som lyckats med det.
Ursprungligen innehöll varje block 50 bitcoin, detta halverades vid 2012 till 25. Detta halverades igen och sedan 2016 innehåller ett block 12,5 bitcoin.
SEB skriver att 99 procent av alla bitcoin kommer att vara utvunna om 10 år. De som bryter bitcoin tjänar också pengar på de transaktioner som görs med de bitcoin som är brutna.
Enligt SEB utvinns just nu cirka 1800 bitcoin per dag.
Blockkedjetekniken skapades av den "mytomspunna" personen, eller gruppen, Satoshi Nakamoto, skriver IBM i en genomgång. Enligt den amerikanska datorjätten är blockkedjetekniken "ett sammanhållet system" och det man kallar en distribuerad databas. Distribuerad data finns på flera datorer, som kan finnas geografiskt långt ifrån varandra, men som ändå samverkar.
IBM skriver vidare att systemet kan användas för "dokumentation av transaktioner som alla deltagare i ett fördefinierat nätverk har tillgång till men som ingen enskild part kan manipulera (det är inte omöjligt men extremt svårt)".
IBM poängterar att det är viktigt att hålla isär bitcoin och blockkedjetekniken – den senare bedöms kunna användas i en rad applikationer i branscher som "industri, hälso- och sjukvård, logistik, energi, telekom".
Källa: IBM, SEB
