Flera ledamöter förklarade på mötet att "nedåtriskerna förtjänar särskilt stor uppmärksamhet när man ska avgöra vid vilken tidpunkt och i vilken hastighet det är lämpligt att börja höja reporäntan", enligt ett pressmeddelande från Riksbanken.
På mötet beslöt direktionen som väntat att lämna styrräntan oförändrad på rekordlåga minus 0,50 procent och lämna sin plan för återköp av statsobligationer som förfaller oförändrad.
Majoriteten beslöt även att lämna den så kallade räntebanan, alltså direktionen prognos för styrräntan framöver, oförändrad. Räntebanan indikerar att den första räntehöjningen sedan 2011 kommer under andra halvåret 2018.
Direktionsledamoten Henry Ohlsson förespråkade en höjning av styrräntan till 0,25 procent med hänvisning till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt samt till att inflationen och inflationsförväntningarna varit nära 2 procent sedan en tid tillbaka.
"I Sverige är resursutnyttjandet klart över normalt, tillväxten är hög. Hushåll och företag är mer optimistiska än normalt. Arbetsmarknaden är urstark", sade Ohlsson enligt protokollet.
Fakta: Riksbankens prognoser
Enligt Riksbankens prognos kommer inflationen enligt måttet KPIF, det vill säga rensat för ränteeffekter, lyfta till 2 procent under andra kvartalet i år för att därefter sjunka tillbaka till 1,8 procent i början av 2019. Siktet är därefter inställt på 1,9 procent i början 2020 och 2 procent 2021.
Riksbankens BNP-prognos sänktes samtidigt till 2,8 procent 2019, medan den höjdes till 1,8 procent 2020.
Den rekordlåga reporäntan på minus 0,50 procent beräknas enligt Riksbankens så kallade räntebana höjas försiktigt från och med andra halvåret i år med sikte på en nollränta under första kvartalet 2020 och en ränta på cirka 0,60 procent ett år senare.
Källa: Riksbanken