Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180919-danskebank-762577_se.ttela_1.jpg
Thomas Borgen, Danske Banks vd, avgår. Arkivbild.

Jätteböter hotar Danske Bank

Danske Banks penningtvätthärva i Estland, med misstänkta transaktioner för 2 100 miljarder kronor, tvingar vd:n Thomas Borgen att avgå – men härvan är långt ifrån färdigutredd. Det kan sluta med gigantiska böter, varnar analytiker.

- Vi har sett tidigare hur penningtvätt kan leda till väldigt stora böter för banker, på uppåt 80 miljarder kronor. Och i det här fallet, när det handlar om en enormt stor härva, kan självklart böterna bli väldigt stora också, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas, till TT.

Aktien faller

På Köpenhamnsbörsen, där Danske Banks aktie redan förlorat en tredjedel av sitt värde sedan årsskiftet, är oron påtaglig. Aktien faller med cirka fem procent.

De misstänkta affärerna utreds redan av myndigheter i Danmark och Estland. Utredningar pågår även i USA, enligt tidningen The Wall Street Journal, vilket innebär ett hot om jätteböter och strypt tillgång på dollar.

- I USA kan det handla om att sanktionerade personer eller företag har använt banken, och har transaktionen gjorts i amerikanska dollar kan USA:s myndigheter tycka att de har rätt att lägga sig i detta, säger Andreas Håkansson.

Transaktionerna som står i fokus för utredningar hanterades av en filial i Tallinn, som Danske Bank tog över i samband med förvärvet av finländska Sampo Bank i slutet av 2006. Filialens portfölj av utländska kunder, främst ryska, avvecklades först 2015.

Rentvådd vd avgår

På en presskonferens, där en 80-sidig rapport från advokatbyrån Bruun & Hjejle om de misstänkta affärerna presenteras, förklarar Danske Banks styrelseordförande Ole Andersen att över hundra anställda och chefer har utretts, varav de flesta nu har lämnat banken.

Han tillägger att banken har gjort 42 anmälningar till myndigheter och åtta polisanmälningar mot före detta anställda i Estland.

Danske Banks vd Thomas Borgen rentvås i rapporten. Han ska enligt rapporten inte ha brutit mot något regelverk. Trots det väljer han att avgå.

Totalt visar rapporten att filialen i Tallinn hade cirka 10 000 utländska kunder, som under perioden 2007–2015 genomförde 7,5 miljoner transaktioner. Tillsammans med cirka två miljoner andra utländska transaktioner som granskats av utredarna innebär det en samlad transaktionsvolym på 200 miljarder euro (cirka 2 100 miljarder kronor).

Tusentals kunder med riskbeteende

Utredningen har hittills hittat cirka 6 200 kunder med riskbeteende, varav de flesta kan ha ägnat sig åt penningtvätt.

"Sammanlagt räknar vi med att en betydande andel av betalningarna är misstänkta", skriver Danske Bank.

- Det är en betydligt större affär än vi trodde, säger Andreas Håkansson.

Han konstaterar att Danske Bank nu säger sig fortsätta utreda misstänkta transaktioner och hittills bara hunnit gå igenom ungefär hälften av de misstänkta kundernas affärer med banken.

- Vi vet ju inte hur mycket som faktiskt har tvättats, och inte vilka regler som har brutits. Därför är det väldigt svårt att ta ställning till hur stora potentiella böterna kan bli, säger han.

Enligt den danska tidningen Berlingske Business ska det röra sig om misstänkta transaktioner för minst 53 miljarder danska kronor.

Fakta: Nummer fem i Sverige

TT

Danske Bank öppnade i Sverige 1997 i samband med förvärvet av Östgöta Enskilda Bank.

Av Danske Banks totalt 19 000 anställda återfinns 1 500 i Sverige, utspridda på ett 30-tal lokala kontor och sex regionala finanscentra. Danske Bank, som är Danmarks största långivare och en av de större bankerna i Norden, har drygt 200 000 kunder i Sverige. Det ger dem en femteplats på listan över de största bankerna på den svenska marknaden.

Danske Bank är en systemviktig bank, och danska staten antas gå in och rädda banken om det skulle uppstå problem till följd av penningtvätthärvan. Danska insättningsgarantier på upp till 100 000 euro gäller för de svenska bankkunderna.

Fakta: Penningtvätt misstänktes redan 2010

TT-Ritzau

Danske Banks nu avhoppade vd Thomas Borgen kände redan 2010 till problemen med ryska transaktioner i filialen i Tallinn, visar den 80-sidiga rapport från advokatbyrån Bruun & Hjejle som presenterades på onsdagen.

Thomas Borgen var 2009–2012 högste ansvarige chef för filialen och hade, enligt e-postmeddelanden som utredningen granskat, fokus på verksamhetens problem med ryska kunder redan i februari 2010.

Frågan var enligt rapporten uppe på ett direktionsmöte i mars 2010, på vilket Thomas Borgen sade att han inte hade sett något som gav anledning till oro. Vad han baserade detta påstående på är enligt utredarna oklart.

Tre år senare, i september 2013, tillträdde Borgen som vd och koncernchef för hela Danske Bank. Bara någon månad därefter togs frågan om den oproportionerligt stora andelen utländska kunder hos Danske Bank i Estland upp som ett problem som måste hanteras.

Då ska Thomas Borgen ha sagt att det var viktigt att försöka hitta en kompromissväg framåt. Något år senare var frågan uppe för diskussion igen, och då förslog Borgen på ett styrelsemöte att Danske Bank snabbt stänger ned de utländska kontona i Estland.

Bruun & Hjejles advokater kommer dock till slutsatsen att Thomas Borgen inte kan anklagas för några brott mot sina rättsliga förpliktelser.

Källa: Danske Bank

Fakta: Estländsk filial kom från Sampo Bank

TT

Danske Bank tog över filialen i Tallinn, där de misstänkta penningtvättaffärerna ska ha gjorts, i samband med köpet av finländska Sampo Bank i slutet av 2006.

Filialen stängdes för icke-estländska bankkunder 2015. Sedan dröjde det till mars 2017 innan de misstänkta penningtvättaffärerna avslöjades av den danska tidningen Berlingske Business.

Redan i december 2013 ska en visselblåsare som arbetade som chef på Danske Bank ha varnat för att filialen i Tallinn brutit mot regelverket mot penningtvätt genom att göra affärer med den ryska underrättelsetjänsten FSB och släktingar till president Vladimir Putin, enligt tidningen Berlingske Business.

Det har i danska medier även förekommit uppgifter om att transaktioner filialen har hanterat skulle ha koppling till regimen i Azerbajdzjan och illegal vapenhandel med Nordkorea.

Danske Bank meddelar nu att man donerar 1,5 miljarder danska kronor till en stiftelse där pengarna ska användas för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Beloppet motsvarar det som banken antar sig ha tjänat på de misstänkta affärerna under perioden 2007–2015.

Donationen innebär att Danske Bank sänker sin vinstprognos för helåret till 16–17 miljarder danska kronor.

Källor: Berlingske, Danske Bank och Financial Times

Fakta: Utreds i Danmark, Estland och USA

TT

Både danska och estländska myndigheter utreder Danske Banks penningtvättshärva i Tallinn. Danmarks finansinspektion kritiserade i maj i år banken för bristande kontroll, och begärde att banken stärkte sitt egna kapital med drygt sju miljarder kronor. Om det kan komma böter ovanpå det är ännu oklart.

Danska åklagare inledde i augusti i år formellt en utredning av de misstänkta affärerna.

Enligt The Wall Street Journal granskar även USA:s justitiedepartement, handelsdepartement och finansinspektionen de misstänkta affärerna. Förutom en jättebot från USA:s finansdepartement kan det sluta med att Danske Banks tillgång till dollar stryps. Det skulle kunna ske genom att amerikanska myndigheter förbjuder banker i USA att göra affärer med Danske Bank, om det visar sig att Danske Bank har agerat i strid med USA:s sanktioner mot Ryssland, skriver tidningen.

I fjol tvingades exempelvis tyska Deutsche Bank att betala cirka sex miljarder kronor i en uppgörelse med brittiska och amerikanska myndigheter, sedan de hanterat aktieaffärer som möjliggjorde ryska överföringar i strid med penningtvättsregler. Tidigare har bland annat även franska BNP Paribas bötfällts för uppåt 80 miljarder kronor till följd av penningtvätt.

MEST LÄST