Kraftigt försenat läraravtal klart

Den långdragna striden är över. Ett nytt avtal för landets lärare är klart. Avtalet sträcker sig över tre år men innehåller inga siffror om löneutvecklingen.

ANNONS
|

Lärarfackens förhandlingsdelegationer har under torsdagen suttit samlade i Stockholm.

Under kvällen kom så beskedet att facken och arbetsgivarparten, Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommit överens.

- Det här blev bättre än jag i de mörkaste stunderna befarade, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Sträcker sig till 2021

Det nya avtalet sträcker sig till den 31 mars 2021 och omfattar 200000 medarbetare inom kommuner och landsting.

Avtalet innebär ett särskilt uppdrag för att arbete ska bedrivas ute i landets skolor lokalt för att få till fler lärare, på lång och på kort sikt. Avtalet slår också fast att skolorna och kommunerna måste jobba med och definiera arbetsmiljön för att minska stress, se över arbetstid, lön och om arbetssituationen är hållbar.

ANNONS

TT: Görs inte det här redan i dag?

- Det görs inte i tillräcklig utsträckning, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

För SKL var en viktig fråga i avtalsrörelsen att förändra turordningsreglerna. Men i avtalet har den punkten plockats ur helt och inga förändringar kommer att ske. Däremot ska reglerna utvärderas till 2019.

Ulf Olsson, ordförande i förhandlingsdelegation för SKL, är ändå på det hela nöjd med avtalet.

- Jag är övertygad om att det kommer att räcka. Jag tror att det kommer att vara en viktig del för att lösa kompetensförsörjningen på sikt.

Rejält försenat

Löneavtalet är rejält försenat. Det gamla löpte ut sista mars och förhandlarna har fått ta hjälp av medlare eftersom man inte kunnat komma överens.

Facken har bland annat pekat på att de lärare som inte fått del av uppvärderingen och de extra statliga lärarmiljarderna måste få sitt den här gången.

ANNONS

- Nu får vi förstärkningar där man måste göra åtgärder i lönestrukturen och premiera erfarenhet, kompetens och kontinuitet i lönesättningen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Men inga konkreta siffror presenteras. Parterna verkar nöjda med att ha ett centralt sifferlöst avtal eftersom de menar att det lönat löneutvecklingen.

Siffror från Statistiska centralbyrån visar att en grundskollärare i snitt lyft sin lön med 12,7 procent mellan åren 2014 och 2017. En gymnasielärare har fått 10,3 procent mer. Snittökningen på hela arbetsmarknaden ligger på 7,3 procent.

TT
ANNONS