Svenska Post- och telestyrelsen definierar begreppet så här på sin hemsida: "Nätneutralitet bygger på principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt oavsett avsändare, mottagare, plattform eller innehåll. Nätneutralitet omfattar också transparensaspekter avseende bl.a. operatörernas trafikhantering och avtal gentemot slutkunder."
Låter det krångligt? Låt oss bena ut:
Internet ska vara lika för alla
Nätneutraliteten skapades för upprätthålla ett fritt och öppet internet. I korthet innebär det att bredbandsoperatörer inte får gynna enskilda sajter, företag eller appar över andra. Operatörerna ska alltså se till att all data på internet görs tillgänglig på lika villkor. De får inte gynna eller sinka enskilda sajter, företag eller appar genom att till exempel höja och sänka hastigheten i trafiken till dem. I praktiken innebär det till exempel att inga stora, rika företag ska kunna köpa sig till att deras sajter laddas snabbare än konkurrenten.
Skyddas av EU
Sverige påverkas inte direkt av den amerikanska lagändringen. Här finns en EU-förordning som ska garantera nätneutralitet och som förbjuder operatörerna att prioritera viss trafik på annans bekostnad. I förordningen står bland annat att användare har rätt till "ett öppet internet, som inte får begränsas via avtal eller kommersiella erbjudanden".
Tillsatt av Trump
Ajit Pai, chefen för FCC, och som tillsatts av president Donald Trump, ligger bakom initiativet att slopa regelverket med argumentet att staten inte ska styra över internet och att marknaden ska vara fri. Avregleringen har fått starkt stöd från telekomindustrin.
Josh Constine, redaktör på tekniksajten Techcrunch, tillhör de kritiker som tycker att Ajit Pai ska få betala för beslutet.
”Kan inte någon techmiljardär vara så snäll och köpa den lokala internetleverantören där FCC:s ordförande Ajit Pai bor och ge honom internethastigheten hos ett 14.4k-modem som tack för att han dödar nätneutraliteten”, skrev han syrligt på twitter.
Stora nätaktörer som Air Bnb, Twitter och Tumblr – och många mindre aktörer som väntas förlora på ändringen – har också gjort ett upprop i protest. De anser att det skulle skada USA:s ekonomi om vissa tjänster på nätet blir långsammare eller blockeras.
Protesterar mot beslutet
"Små och medelstora företag skulle hamna i underläge och nya innovativa företag skulle förhindras innan de ens hinner lyfta", skriver bolagen.
När reglerna nu slopas innebär det också att delstaters enskilda regelverk tappar kraft och att tillsynen över operatörerna i stort landar på federal nivå. New Yorks delstatsåklagare Eric Schneiderman menar att beslutet strider mot lagen och säger att flera delstater kommer att bestrida det:
"New York-bor och alla amerikaner förtjänar ett fritt och öppet internet", skriver han på Twitter.