Måttliga reformer i eurozonen

En eurobudget får vänta, liksom en gemensam försäkring för bankunionens insättningsgarantier. Trots en rejäl nattmangling blev resultatet tämligen måttligt när euroländerna enades om framtida reformer.

ANNONS
|

Först strax före klockan 9 på tisdagsmorgonen – efter diskussioner hela kvällen och natten – kunde eurofinansministrarnas mötesordförande Mario Centeno hålla sin presskonferens.

- Vi är överens om att öka rollen för (räddningsfonden) ESM, samtidigt som vi gör klart att ESM-stöd är en sista utväg. Ministrarna är också överens om en process för att nå hållbara skulder i euroområdet, sade Centeno.

"Viktigt för Sverige"

Euroländerna har även enats om hur pengar ska kunna lånas från ESM till bankavvecklingsfonden SRF som en reservlösning i ett nytt krisläge.

ANNONS

- Ingen var väl riktigt nöjd, men så skall det väl inte vara när det är en kompromiss, säger statssekreterare Karolina Ekholm som representerade Sverige vid mötet, där även icke-euroländer fanns på plats.

- Det är ju viktigt för Sverige att euroområdet fungerar som konstruktion så vi har ändå stöttat att de ska kunna utveckla ESM. Det ligger i vårt intresse att det finns ordentliga resurser bakom krishantering när det gäller banker i nuvarande bankunionen.

Oklart om budget

Reformerna går nu vidare till euroledarnas toppmöte den 14 december, parallellt med årets sista EU-toppmöte.

Tankarna från framför allt Frankrikes president Emmanuel Macron om att samtidigt kunna ge klartecken till en storstilad eurozonsbudget har dock krympt ihop i stadig takt. Frågor om hur stor budgeten ska vara, vad den ska användas till och när den ska införas är ännu långt ifrån lösta.

ANNONS

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire försökte ändå låta positiv.

- För första gången ser vi nu utsikterna för en verklig eurozonsbudget, sade Le Maire efter nattmanglingen.

Enigheten dröjer även om Edis – ett gemensamt skydd för de nationella insättningsgarantierna i bankunionen. Till i juni ska en arbetsgrupp klura på vägen framåt.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Eurozonen

Euron infördes rent fysiskt som en valuta den 1 januari 2002 efter att under tre år ha existerat som en handelsvaluta. Totalt ingår i dag 19 av EU:s 28 medlemsländer i eurozonen: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.

Euroländernas finansministrar möts regelbundet ungefär en gång i månaden, dagen innan hela unionens finansministrar möts. Euromötena leds av en särskild ordförande som väljs på 2,5 år i taget. Nuvarande ordföranden, Portugals ekonomiminister Mario Centeno, tillträdde i januari 2018 efter att ha efterträtt Nederländernas förre finansminister Jeroen Dijsselbloem.

ANNONS