Snörvlig och småfebrig vill Katainen helst inte ta i hand när han tar emot TT och finländska affärstidningen Kauppalehti uppe på tionde våningen i Berlaymont-skrapan i Bryssel.
Här på EU-kommissionens klassiska huvudkontor är 47-åringen från Siilinjärvi i Norra Savolax ansvarig för jobb och tillväxt i EU. Det lät allt annat än enkelt när han tillträdde 2014, då nästan hälften av EU-länderna året innan visat röda siffror i ekonomin och den totala arbetslösheten låg en bra bit över tio procent.
Men det var då.
Lyckad plan?
I dag ser ekonomin betydligt bättre ut och Katainen vill gärna poängtera framgångarna för vad som 2014 lanserades som Juncker-planen, där investeringsfonden Efsi skulle ordna mångmiljardbelopp till behövande företag runt om i unionen.
- Överlag är vi väldigt nöjda. 850000 små- och medelstora företag har redan fått eller är på väg att få finansiering via Efsi, säger Katainen.
Det inledande målet att få loss 315 miljarder euro har redan överträffats. Nu är siffran uppe i 360 miljarder, på god väg mot den nya målsättningen om 500 miljarder år 2020.
"Kämpa hårdare"
Men Katainen är inte bara nöjd. För att ekonomin ska fortsätta gå bra vill finländaren skynda på EU-ländernas behandling av de många förslag som lagts för att göra EU:s inre marknad bredare och mer effektiv.
- Många förstår att det är viktigt, men det är inte så fashionabelt att stötta inre marknadsförslag. Det är inte lika sexigt som försvaret eller klimatet, säger Katainen.
De starkaste marknadsvännerna har ofta funnits i västra och norra EU. När Storbritannien nu lämnar unionen i och med brexit behöver länder som Sverige och Finland engagera sig mer.
- De som traditionellt varit intresserade av den inre marknaden måste nu ställa sig upp och kämpa ännu hårdare. Det är min personliga åsikt, säger Katainen.
Oro för nationalism
Överlag känner han av en trend där allt fler vill sätta sitt eget land först, även när det gäller ekonomiska regler.
- Många företagare klagar över att medlemsstaterna tenderar att bli mer ekonomiskt nationalistiska och att de försvårar för utländska företag. Vi får in klagomål varje vecka, hävdar Katainen och fortsätter:
- Jag tror att det är kopplat till den växande allmänna nationalismen. Man vill stötta sina egna. Än så länge har det inte fått någon större ekonomisk effekt, men trenden är oroande.
Fakta: Jyrki Katainen
Jyrki Katainen (född 1971) är sedan hösten 2014 en av EU-kommissionens sju vice ordföranden, med ansvar för jobb och tillväxt.
Han blev partiledare för konservativa Samlingspartiet i Finland 2004, finansminister 2007 och statsminister 2011.
I april 2014 meddelade han överraskande att han vill lämna regeringen, varpå han ersattes efter partikongressen i juni av Alexander Stubb. Strax därpå fick han själv ersätta Olli Rehn som ekonomikommissionär i den dåvarande EU-kommissionen under José Manuel Barroso, då Rehn blivit invald i EU-parlamentet.
Några månader senare fick Katainen sedan fortsätta som Finlands representant i kommissionen då Jean-Claude Juncker tog över från Barroso. Det nuvarande mandatet löper ut nästa höst.
Fakta: EU, Efsi och ekonomin
År 2013 krympte ekonomin i 11 av 28 medlemsländer i EU, medan arbetslösheten låg på 12 procent i euroländerna och 10,9 i hela EU.
År 2014 lanserade den nytillträdde EU-kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker en plan för att vända ekonomin, främst genom investeringsfonden Efsi. Tanken var att med hjälp av garantier från Europeiska investeringsbanken, EIB, locka fram investeringar på totalt 315 miljarder euro.
Efsi har sedan dess utökats och förlängts och har enligt kommissionens egna beräkningar lett till investeringar på 360 miljarder euro, med målet att nå upp i minst 500 miljarder år 2020.
År 2017 visade samtliga EU-länder tillväxt i ekonomin, medan arbetslösheten hade sjunkit till 9,1 i euroländerna och 8,2 procent i hela EU. Tillväxten väntas dessutom hålla i sig under de tre närmaste åren, med en arbetslöshet år 2020 på 7,5 respektive 6,6 procent.
