Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180220-eufinans-601558_se.ttela_1.jpg
Sveriges finansminister Magdalena Andersson vill se en krympt EU-budget, medan EU-kommissionens finansansvarige Pierre Moscovici hoppas på det motsatta. Arkivfoto.

Nej och åter nej till EU-budget

Trots ett svenskt nej för sjunde året i rad får EU-kommissionen som vanligt godkänt för sin årliga EU-budget. Nu väntar nästa strid: om att få godkänt även för en ökad långtidsbudget.

Sverige, Nederländerna och Storbritannien sade på tisdagen i vanlig ordning nej till att ge ansvarsfrihet åt EU-kommissionen för skötseln av den årliga budgeten – den här gången för 2016 års budget.

Men det kvittar.

- Som förväntat och som det har varit alla år så får de ingen anmärkning från rådet (EU:s medlemsländer), konstaterar finansminister Magdalena Andersson (S) på väg ut från mötet.

Hon är ändå inte direkt besviken. Det svenska nejet till ansvarsfrihet – nu för sjunde året i rad – är framför allt ett försök att trycka på för förbättringar. Och sakta men säkert blir också budgetarbetet bättre.

"Steg framåt"

I granskningen av 2016 hittade EU:s revisorer fel i 3,1 procent av utbetalningarna, jämfört med 3,8 procent året innan och 4,4 procent året före det.

- Det är bra att man tar steg framåt, säger Andersson, som hoppas på enklare regler framöver för att ytterligare minska antalet budgetfel.

- När vi jobbar med nästa långtidsbudget ska vi göra program så att det ska vara svårt att göra fel och lätt att göra rätt. Det är också ett sätt att minska felprocenten, säger hon.

Just långtidsbudgeten kommer att vara en av de tyngsta EU-frågorna under de närmaste åren. EU-kommissionen väntas lägga sitt förslag i slutet av maj och siktar på en budget motsvarande 1,1 procent av EU:s BNP – aningen mer än i nuvarande långtidsbudget.

Toppmöte väntar

Även här tillhör dock Sverige nej-sägarna. När statsminister Stefan Löfven (S) träffar övriga stats- och regeringschefer vid ett extrainsatt toppmöte om budgeten på fredag är det svenska budskapet att EU behöver spara.

- När Storbritannien lämnar unionen är det naturligt att budgeten krymps, med motsvarande så mycket som den samlade ekonomin krymps när britterna inte är med längre, säger Magdalena Andersson.

EU-kommissionen vill gärna se ett så snabbt beslut som möjligt om långtidsbudgeten. Men snabbheten är inte viktig för Sverige.

- Det viktiga för mig är inte hur processen ser ut utan hur slutprodukten ser ut. Nämligen en krympt budget, fastslår finansministern i Bryssel.

Fakta: EU:s långtidsbudget

EU:s långtidsbudget gäller för sju år i taget och sätter ramarna för hur mycket som kan satsas i varje årsbudget. Nuvarande budget – för åren 2014–20 – landade kring 960 miljarder euro, med regionalstöd (cirka 35 procent) och jordbruksstöd (knappt 40 procent) som klart största utgifter.

Budgeten föreslås av EU-kommissionen, men fastslås gemensamt av medlemsländerna och EU-parlamentet.

EU:s stats- och regeringschefer ska hålla en allmän diskussion om lämpliga prioriteringar vid sitt informella toppmöte i Bryssel den 23 februari. Därefter väntar ett särskilt budgetmöte för ländernas finansministrar i Sofia i mars. I maj kommer sedan kommissionens budgetförslag. Den slutliga budgeten väntas dock bli spikad tidigast under 2019.

MEST LÄST