Ny roll för 50-årsfirande bankomat

Sveriges första uttagsautomat öppnade i Uppsala den 6 juli 1967. Bara några dagar tidigare hade världens första automat slagit upp luckan i London, och inom några år hade tekniken kommit till både USA och de flesta europeiska länder. Den stora utbredningen kom under slutet av 70-talet och början av 80-talet.

I Sverige var lanseringen ett svar på att bankkontoren hade slutat ha öppet på lördagar, och det gick alltså inte ta ut pengar på helger. Bankerna behövde också slimma sin verksamhet, vilket ökade behovet av automatisering.

Utökad service

- Man utökade servicen till kunderna, men kontoren var fortfarande huvudkanalen, förklarar Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB som driver drygt 60 procent av alla uttagsautomater i Sverige.

20 år senare hade automaterna blivit det vanligaste sättet att hämta ut pengar, men tjänsten sågs fortfarande som ett komplement till bankkontoren. I dag är situationen däremot radikalt annorlunda, när många kontor helt har slutat att hantera kontanter. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta, säger Johan Nilsson.

- Då blir automaten allt viktigare, eftersom det är enda sättet det erbjuds kontanter på. Och så länge vi har kontanter i samhället måste det ju finnas någon metod för hanteringen, konstaterar han.

Minskad användning

Samtidigt minskar dock användandet drastiskt i takt med att kortbetalning och elektroniska tjänster som Swish blir allt vanligare. Antalet uttag från automaterna minskar också stadigt.

- Vi pratar om en nedgång på 6–11 procent per år under de senaste tio åren.

Men fortfarande finns grupper i samhället som föredrar kontanter – främst äldre, nyanlända och personer med funktionshinder. När elektroniken slås ut eller om en finanskris drabbar samhället är gamla hederliga sedlar fortfarande att föredra, och Johan Nilsson spår att kontanterna finns kvar i åtminstone 10–20 år till.

- Vi har en jätteviktig uppgift nu – att erbjuda en infrastruktur i hela landet när behoven minskar men samtidigt finns kvar.