Reklamskatten kan komma att avskaffas för dagstidningar och tidskrifter som utkommer med minst fyra nummer per år. Arkivbild.
Reklamskatten kan komma att avskaffas för dagstidningar och tidskrifter som utkommer med minst fyra nummer per år. Arkivbild.

Regeringen vill slopa reklamskatt

Regeringen vill slopa reklamskatten för periodiska publikationer.

ANNONS
|

Vid årsskiftet sänkte regeringen skatten på annonser i periodiska publikationer från 3 till 2,5 procent till en årlig kostnad av 20 miljoner kronor. Avskaffandet av reklamskatten omfattar dagstidningar och tidskrifter som utkommer med minst fyra nummer per år. Det förväntas kosta ytterligare 15 miljoner och gäller från och med den 1 januari 2018.

- Att ha en fri dagspress är en central del av en väl fungerande demokrati. Dagspressen är pressad och det här är ett sätt att lätta lite på trycket. Särskilt i den här tiden, när vi lever med trollfabriker, "fake news" och rykten som sprids på nätet så är den granskande journalistiken viktigare än någonsin, säger finansminister Magdalena Andersson till TT.

ANNONS

Snedvriden konkurrens

Kritiker inom tidningsbranschen har länge ansett att skatten skapat en snedvriden konkurrens som gynnat etermedierna vad gäller annonsintäkter. Annonsering i tv, radio och på internet har varit undantaget skatten.

Reklamskatten har varit på väg att avskaffas under väldigt lång tid. Redan 1996 års reklamskatteutredning föreslog att skatten skulle avskaffas.

- Varför den inte sänkts tidigare ska man egentligen fråga allianspartierna. De satt i åtta år och sänkte skatten för 130 miljarder men tyckte inte att det här var prioriterat. Vi gör en annan bedömning, eftersom vi tycker det är viktigt, säger Magdalena Andersson.

Jeanette Gustafsdotter, vd för Tidningsutgivarna, ser beskedet som ett steg i rätt riktning.

- Den här skatten är väldigt orättvis, inte minst i dag när företag som Facebook och Google tar en stor del av annonsintäkterna. Det är också otidsenligt att fortsätta låta dagstidningar betala reklamskatt oavsett hur tiderna förändrats. Det här har vi kämpat för sedan 1997, säger hon.

ANNONS

Digitalmomsen

Ett annat sorgebarn för branschen har varit den så kallade "digitalmomsen", principen att material på webben momsbeläggs med 25 procent istället för 6 procent, som vid papperstryck. Regeringen vill sänka även den skatten, men där behövs en harmoniserad EU-lagstiftning.

- Vi driver på i EU för att ändra det. Jag hade hoppats att det skulle vara löst före sommaren, men det är ett antal länder som har blockerat den frågan, säger Magdalena Andersson.

TT

Fakta: Reklamskatten

Reklamskatten instiftades 1972 och innebar då att annonserna i dagspressen beskattades med sex procent. Senare utökades skatten till att gälla även andra publikationer än dagstidningar.

Internet-, radio- och tv-medierna betalar ingen reklamskatt

1996 föreslog reklamskatteutredningen att skatten skulle avskaffas.

2002 uppmanade riksdagen regeringen att avskaffa skatten, efter ett förslag från skatteutskottet.

Sedan 2007 ligger skatten på tre procent för alla dagstidningar, fack- och populärpress samt gratistidningar.

2007 höjdes det skattefria grundbeloppet till 50 miljoner kronor, vilket gjorde att de mindre tidningarna i princip slapp betala skatten.

2017 sänktes skatten från 3 till 2,5 procent.

Enligt Magdalena Andersson är det i dag åtta tidningar som betalar skatten.

ANNONS