Den sista utbetalningen av nödlån till Grekland inom landets tredje stödprogram sedan 2010 väntas hamna på 10–15 miljarder euro. Exakt hur mycket det kan bli och vilka villkor långivarna ställer avgörs på ett möte mellan eurozonens finansministrar i Luxemburg.
Skuldlättnader står också på dagordningen. Att låta Grekland förhandla bort delar sitt skuldberg på 180 procent av BNP är inte aktuellt. Det talas däremot om förlängda löptider och åtgärder för att få ned räntan.
Räntesänkningar diskuteras
Enligt EU-kommissionären Pierre Moscovici finns det förslag på allt från 7 till 15 amorteringsfria år för Grekland. Räntesänkningar är också uppe för diskussion, exempelvis genom att låta Grekland ta nya lån med bättre villkor för att betala äldre lån med mindre gynnsamma villkor.
Någon form av kontrollmekanism, som förhindrar att de grekiska budgetunderskotten skenar iväg igen behövs också, har Pierre Moscovici deklarerat inför mötet. Det håller finansminister Magdalena Andersson (S) med om inför det att hon ansluter till det efterföljande mötet där alla finansministrar från EU deltar.
Fast hon tror att Greklands behov av att finansiera sig på egen hand på kapitalmarknaden kommer att förhindra vanskötsel av ekonomin.
- De kommer ju få svårt att finansiera sig om de inte har ordning och reda på statsfinanserna, säger hon.
Upp till långivarna
När det gäller alternativet att efterskänka skulder eller att bara ge skuldlättnader vill Magdalena Andersson inte sätta ned foten.
- Det är i ärlighetens namn upp till långivarna att bestämma hur de vill göra med pengar som de har lånat ut. Samtidigt går det inte säga annat än att Grekland har väldigt stora skulder och det kommer att påverka de under lång tid, säger hon.
Hon tillägger att en stor del av skulden redan har långa löptider och låga räntor.
I grunden ser Magdalena Andersson EU:s tillväxt- och stabilitetspakt som en bra mekanism för att eurozonens medlemsländer inte ska få statsfinansiella problem, om regelverket följs. Därtill ser hon det som viktigt att eurozonen färdigställer bankunionen.
- Sedan om de utöver det vill diskutera olika stabiliseringsfunktioner – ja, det är naturligtvis upp till dem. Men vi i Sverige ska ju naturligtvis inte betala något som bara gäller euroländerna.
Tyskland, den största långivaren till den grekiska staten under krisåren, har under perioden 2010–2017 direkt tjänat 2,9 miljarder euro i form av räntor på Greklands nödlån, enligt en färsk beräkning från Tysklands finansdepartement. Indirekt har tyska staten samtidigt dragit nytta av att krisen tryckt ned tyska räntor.
- Ja, de har tjänat på det. Men de har ju också tagit en risk å de tyska skattebetalarnas vägnar. Det fanns ju också ett scenario där man inte skulle få tillbaka sina pengar, säger Magdalena Andersson.
Fakta: Krisens effekter i korthet
Grekland har under de åtta årens krishantering tagit emot 274 miljarder euro i nödlån från euroländer, EU och IMF, vilket har tryckt upp landets statsskuld till 180 procent av BNP. Det kan jämföras med Sveriges statsskuld, som beräknas sjunka till 38 procent i år.
Europeiska centralbanken (ECB) har också bidragit med stödköp av grekiska obligationer och omfattande likviditetsstöd till landets banker.
Nödlånen, motiverade som åtgärder för att rädda euro- och det europeiska banksystemet, har villkorats av hundratals inrikespolitiskt omstridda grekiska avregleringar samt skatte- och pensionsreformer, som bland annat lett till radikalt försämrade realinkomster för de flesta greker.
Offentliga nedskärningar har bidragit till att arbetslösheten har parkerat över 20 procent, den högsta nivån i EU. Totalt handlar det om över en miljon arbetsföra greker som inte har sysselsättning. Bland ungdomar ligger arbetslösheten betydligt högre, med en topp i ålderskategorin 15–19 år på 55 procent.
De grekiska nyvalen har avlöst varandra och etablerade partier har imploderat under krisåren och i juli 2015 var landet på väg att kastas ut ur eurozonen. Nästa grekiska parlamentsval är planerat till oktober 2019.
Fakta: Försvagat förtroende på marknaden
Förtroendet för Greklands betalningsförmåga är fortfarande försvagat på kapitalmarknaden efter krisåren, trots en viss ekonomisk återhämtning.
Räntan på grekiska tioårsobligationer var när krisen kulminerade 2011–2012 uppe på nästan 40 procent. I dagsläget har den fallit ned till 4,34 procent, vilket kan jämföras med den tyska tioårsräntan på 0,37 procent. Räntegapet på nästan 4 procentenheter är den riskpremie marknaden kräver för att våga låna ut till landet.
Atenbörsen har samtidigt haft svårt att hävda sig. Sedan årsskiftet har börsen backat 6 procent. Och sedan 2009, när ett skenande budgetunderskott blev startskottet på den stundtals akuta finanskrisen, har Atenbörsen tappat tre fjärdedelar av sitt värde.