BILDALBUM: Utställning som växer

Det är en utställning som bokstavligt talat växer fram. Nio konstnärer tolkar naturen på sitt sätt och resultatet syns i Konsthallen Trollhättan under sommaren.

ANNONS
|

När TTELA var på besök tidigare i veckan pågick ett intensivt arbete med att få de sista bitarna på plats inför morgondagens vernissage av ”Nature: A good idea” i Konsthallen Trollhättan.

– Det är ett stort projekt, men tematiken naturen är inget lätt begrepp och risken annars hade varit att det bara blivit ett skrapande på ytan. Sommarens utställning är jätteviktig och det som växer fram här ger en seriös ingång. Den är väldigt bred även rent fysiskt och det finns många olika vinklar, säger konsthallens verksamhetsansvarige, Peter Hagsér.

Det var han och konstnärerna Leslie Johnson och Peter Ojstersek – båda medverkar under utställningen – som kom med den ursprungliga idén om att använda naturen som tema i Trollhättan.

ANNONS

För över två år sedan började planeringen och sedan har projektet stadigt växt fram, för att nu blomma ut i sin fulla prakt.

– Vi har velat jobba med temat utifrån olika perspektiv, för egentligen finns det inte någon enhetlig natursyn utan den är personligt präglad beroende på var på jorden man befinner sig. Så vi har bjudit in olika konstnärer för att få mångfalden, säger Peter Ojstersek.

Själv bidrar han med en så kallad ”geodesic dome”, eller geodetisk kupol, som i sig är en intressant skapelse rent formmässigt.

– Det är världens starkaste arkitektoniska form i relation till sin vikt, och domen har den största innervolymen i förhållande till väggytan. Den är väldigt billig att bygga och jag gillar den för att den är så effektiv. Konstruktionen är i princip samma som en fotboll från 70-talet, säger Peter, vars skapelse är byggd för att fungera som växthus.

Utanför domen skapar han en trädgård bestående av ett 70-tal dahlior på hjul – tanken är att besökarna ska kunna flytta dem efter eget tycke – och inuti växer tomater.

– Jag är egentligen målare och har intresset att odla parallellt med konsten. Här får jag en möjlighet att arbeta med färger tillsammans med växterna, säger han.

ANNONS

En av de inbjudna konstnärerna är Goran Hassanpour, en göteborgare som föddes i Kurdistan där han bodde till 14 års ålder.

När han var barn brukade Gorans farfar berätta om Babylons hängande trädgårdar och Babels torn, och långt senare när han kommit in på konstens bana gjorde sig minnena av detta påmint. Det ledde fram till verket som nu visas i Sverige för första gången, ”Tower of Babel”. Installationen består av 75 massproducerade tavlor som ska ge illusionen av rinnande vattenfall. Kitsch är mångas uppfattning om dylika skapelser, i Gorans verk utgör de en större helhet som han menar är öppen för tolkningar.

– Det bottnar dels i barndomsminnet där jag hade tankar på hur en upp- och nedvänd trädgård rent funktionellt skulle kunna byggas, och det finns också kopplingar till Babels torn och till exempel språkförbistring, säger han.

När tornet är färdigt kommer dessutom tavlornas inbyggda ljud att tillföra ytterligare en dimension som måhända inte är av det behagliga slaget.

– När alla är på samtidigt skapar de en äcklig kakofoni som för mig balanserar verket mot det glättiga. Jag vill gärna ha med någon form av störning i min konst, här kom den på köpet.

De övriga konstnärerna använder sig av olika uttryckssätt och tekniker för att tillsammans skapa ”Nature: A good idea”. Till exempel finns Nikolaj Cyons cirkeldiagram bestående av diverse växter placerade utanför konsthallen, och den vetenskapliga illustratören Helena Samuelsson bidrar med sin infallsvinkel.

ANNONS

Efter morgondagens invigning kommer Prakash Belawadi från Indien att presentera de indiska filmer som ingår, och från samma land är även Vivek Vilasini som bidrar med foton. I morgon läser också poeten Linus Gårdfeldt sin text ”Nature: A good idea – Men jag är inte skog (en massa skräp)”.

– Jätteroligt att vara med och spännande med olika förhållningssätt, säger Anne Pira, som rekonstruerat sin göteborgska ateljé inne i konsthallen och där visar valda delar ur sin produktion.

– Det är hur jag förhåller mig till växter och blommor, men jag är inte intresserad av det vetenskapliga. Mina verk bär heller inte med sig några berättelser utan är referenser till sig själva.

ANNONS